Njursjukdom dödar tusentals jordbruksarbetare – nu vet man varför

Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar. På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det. I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, Marie Bixo, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. ReporterMalin Marckomalin.marcko@gmail.com ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Mar 202119min

Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader. Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt. Medverkande: Lars Stehn, professor i industrialiserat och hållbart byggande vid Luleå Tekniska Universitet, Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, Tobias Lindh, dokumenterar Teslas fabriksbygge utanför Berlin med drönare. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Mar 202119min

Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel. Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma. Medverkande: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU. Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet. ReporterGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Mar 202119min

Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet. Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet ”70+”. Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forskare Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare World Values Survey. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

1 Mar 202119min

Vaccin som just utvecklats mot covid-19 behöver uppdateras om de ska fungera mot kommande varianter. Samtidigt finns lovande data från Skottland som visar att vaccinen i nuläget fungerar mycket bra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Skottland hade i slutet av februari ungefär en tredjedel av landets vuxna befolkning vaccinerats. Att så många fått åtminstone en dos mot covid-19 har gjort det möjligt för forskare att undersöka vaccinens effekt i en befolkning. Preliminära data visar att de allra äldsta skyddas bäst av viruset, deras risk att hamna på sjukhus med covid-19 minskar med 81 procent efter en dos. Allra bäst skyddade AstraZenecas vaccin, enligt den skotska studien. Av virusvarianterna så anses den nu mycket vanliga brittiska varianten täckas av de framtagna vaccinens skydd, medan skydd mot de sydafrikanska och brasilianska varianterna kommer att kräva uppdaterade vaccin. Medverkande: Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, och Jim McMenamin, covidinsatsansvarig på den folkhälsovårdande myndigheten Public Health Scotland (PHS). ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Feb 202119min

När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén. Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier. I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Feb 202119min

Vi undrar inte om det kommer en ny pandemi, vi undrar när den ska komma. Så säger tre virusforskare som varnar för att vårt sätt att exploatera naturen skapar nya smittorisker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är när vi hugger ner artrika skogar och öppnar nya områden för exploatering som nya smittsamma sjukdomar uppstår. Virus från vilda djur flyttar över till våra husdjur och sen till människan. Efter en tids anpassning kan viruset sen lära sig att smitta från människa till människa – och då får vi ett utbrott av sjukdom. Så uppstod sjukdomar som ebola, zika och troligen också covid-19. Risken för att det ska hända igen är särskilt stor där stora skogar med stor biologisk mångfald huggs ner, som till exempel i Amazonas i Brasilien. Nästa pandemiska virus kan redan nu finnas i någon tropisk regnskog, i väntan på nya värddjur. I programmet medverkar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Björn Olsen, professor infektionsmedicin vid Uppsala universitet och Aaron Bernstein, föreståndare för the Center for Climate, Health, and the Global Environment vid Harvarduniversitetet, USA. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Feb 202119min

För att ta makten med en minoritet av väljarna har amerikanska politiker använt gerrymandering. Valdistrikt omformas till egen fördel. Snart görs det igen och forskare försöker förhindra orättvisor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan ett par år tillbaka driver två ledande universitet, Tufts och Princeton universiteten forskningsprojekt där man med hjälp av avancerad matematisk analys avslöjar gerrymandering. Resultaten från de här analyserna delar de med valorganisatörer och valmyndigheter som använder dem för att driva rättsprocesser som nått ända upp i Högsta domstolen. Nu i början av 2021 ska kartorna ritas om på nytt för de kommande tio åren och oron är stor att det återigen kommer att leda till att valdistrikt utformas för att ge ett parti stora fördelar. Det menar Samuel Wong, professor på Princeton-universitetet och chef för Princeton Gerrymandering Project. I programmet hörs: Nsé Ufot, chef för New Georgia Project, Professor Samuel Wong, neurolog som också driver Princeton Gerrymandering Project vid Princeton universitetet, David Daley, Senior Fellow på organisationen FairVote och en av USA:s ledande experter på gerrymandering. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Feb 202119min