Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Språket13 Jan

Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Episoder(926)

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Språket den 11 mars Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kan inte skriva på det språk de kallar sitt modersmål, men de får ofta tolka för mamma och pappa. Svenska är deras bästa språk, men svenskan räcker inte alltid till för att klara skolan. På Hammarkullsskolan i Göteborg talas över tjugo olika modersmål. Vi besöker en sjundeklass där eleverna kämpar med att lära sig bättre svenska och tar del av deras ambitioner och tankar om språkets betydelse. Barndomens språk för Bernt Olsson i Malmköping i Sörmland var ett språk där tingen självklart var ’han’ eller ’hon’. Och särskilt när man känner sig lite ’eländiger’ kommer barndomens ord och vändningar tillbaka, berättar han.Bernt Olsson har tillsammans med Kerstin Petterson arbetat med föreningen Nya tungomålsgillet och tidskriften Målföret, som nu upphört efter en tjugoårig verksamhet.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - vilket språk är det riktiga, talspråket eller skriftspråket?- vad är språk och vad är läte?- varför ändrar sig språkvårdarna så att man får lära om?

11 Mar 200823min

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Mar 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Feb 200824min

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Feb 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Feb 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Feb 200824min

Genomskinliga och svårtolkade ord

Genomskinliga och svårtolkade ord

Språket den 29 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:- nötkreatur- körsnär- vad är –on i hallon och fikon?- örngott- truttna- hobby- beskäftig- hur räknar man ord, egentligen?- och är inte antalet obegränsat?- elsluckne: ett enda ord för en hel mening- utshoppad

29 Jan 200824min

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Jan 200824min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-nysgjerrige-norge
rss-paradigmepodden
villmarksliv
doktor-fives-podcast
pod-britannia
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
dekodet-2
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam
aldring-og-helse-podden
nevropodden