Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Episoder(848)

Slaget vid Harzhorn

Slaget vid Harzhorn

Efter slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr vågade sig romarna aldrig mer tillbaka till Germanien. Detta har historiker och arkeologer alltid varit eniga om, och länge har detta präglat vår uppfattning om uppdelningen av ett latinskt och ett germanskt Europa. Ett fynd i tyska Harzhorn i närheten av Hannover ger nu en helt ny bild.- Det vi hittat i den här skogen visar tydligt att en större romersk här besegrade germanska trupper på den här platsen i början av 200-talet, berättar Michael Geschwinde, chefsarkeolog vid utgrävningarna. Michael Geschwinde guidar runt, med hjälp av unikt välbevarade fynd, på det 1 800 år gamla slagfältet.- Vi hittar pilspetsar och delar av kastspjut, sandaler och sporrar, som tillsammans gör att vi i detalj kan följa hur slaget förlöpte, timme efter timme, berättar han. Vetenskapsradion Historia fortsätter också att avslöja Vasaättens stormiga kärleksliv. Erik XIV:s kärleksaffär med Karin Månsdotter är ett utmärkt exempel på vad som hände när känslorna tog överhanden för 450 år sedan.- Till skillnad från Victoria och Madeleine fick Gustav Vasas barn inte gifta sig av kärlek, och framför allt inte med ofina bondflickor från landet, berättar historikern Bo Eriksson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Sep 200924min

VR Historia 2009-09-03 2009-09-04 kl. 17.00

VR Historia 2009-09-03 2009-09-04 kl. 17.00

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 2000-årsjubiléet av slaget vid Teutoburgerskogen och träffar arkeologer vid utgrävningarna av slagfältet. Dessutom inleds en serie om Vasaättens kärleksaffärer. Historikern Bo Eriksson berättar om Gustav Vasas känslor för sina drottningar och varför han inte hade någon tid för frillor. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Sep 200924min

Francos stulna barn

Francos stulna barn

12 000 barn stals från sina mammor av den fascistiska diktaturen i Spanien. De sattes i strikt katolsk uppfostran för att indoktrineras till att bli goda medborgare i Francos Spanien. Så känslig är denna mycket mörka del av Spaniens historia att den fortfarande knappt kan berättas där - tv-dokumentärer censureras och den spanska regeringen vill inte ta i frågan. Vetenskapsradion Historia möter Uxeno Ablanja i Santiago de Compostela, ett av alla tusentals barn, som nu som gammal man vågar prata om vad som drabbade honom. - Mina vänner tror knappt på mig när jag berättar, säger Uxeno Ablanja. I programmet uppmärksammas också boken Global nedkylning, om de senaste 10 000 årens klimatförändringar. Såväl romare som babylorier, vikingar och mayaindianer har drabbats av ett förändrat klimat, och få mänskliga civilisationer har klarat av att anpassa sig till förändringarna. - Det har alltid funnits vinnare och förlorare i klimatförändringarnas historia, berättar författaren och historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Aug 200924min

Spökskepp och nazistjägare

Spökskepp och nazistjägare

Hon är Östersjöns bäst bevarade 1600-talsvrak och mer imponerande än Vasaskeppet. 2007 presenterades det sensationella fyndet av det så kallade Spökskeppet utanför Gotska sandön, och nu har marinarkeologerna börjat undersöka henne på allvar. Vetenskapsradion Historia träffar vrakexperten James Delgado som menar att det kan vara intressant att bärga Spökskeppet. Marika Hedin, chef på Vasamuseet, menar att alla konsekvenser av en bärgning först noga måste övervägas. För exakt femtio år sedan startade bärgningen av Vasaskeppet, ett högriskprojekt som knappast hade genomförts idag. Vetenskapsradion Historia granskar också Quentin Tarantinos bioaktuella krigsfilm Ingloriuos Basterds tillsammans med historieprofessorn Kent Zetterberg på Försvarshögskolan. Hur viktiga var egentligen elitsoldaternas aktioner bakom fiendens linjer under andra världskriget? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Aug 200924min

Poltava 300 år

Poltava 300 år

I vårens sista Vetenskapsradion Historia uppmärksammas det 300-årsjubilerande slaget vid Poltava. Militärhistorikern och professorn Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. - Kanske var det bra för Sverige på längre sikt, det som hände i Poltava, menar Lars Ericsson Wolke. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betytt för svenskarnas historieintresse. - Peter Englunds bok om Poltava sådde fröet till den historieboom vi ser idag, menar Lars Ericsson Wolke, och kanske är det den storstilade förlusten som fångat vårt intresse? Dessutom avslutas Vetenskapsradion Historias resa i det medeltida Västmanland med ett besök vid Stora Rytterne kyrkoruin som har anor tillbaka till vikingatiden. Arkeologen Jonas M Nordin visar runstenen på platsen som berättar om Gudlevs son Slagve, som dog i Turkmenistan för bortåt 1000 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Jun 200924min

VR Vetandets värld 20090615 2009-06-15 kl. 12.00

VR Vetandets värld 20090615 2009-06-15 kl. 12.00

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Jun 200919min

Historiska boktips för hängmattan

Historiska boktips för hängmattan

Vad ska du läsa i hängmattan i sommar? Välj inga böcker innan du hört Vetenskapsradion Historias årliga sommarläsningstips! Här hör du bland annat om pornografiska hällristningar och väluppfostrade barbarer, om verklighetens Kleopatra och den svenska medicinhistorien. Du får också en guidning i vilka av alla militärhistoriska böcker som är värda att ta med till stranden i sommar, och dessutom hör du den brittiske succéförfattaren Anthony Beevor berätta varför det behövs ytterligare en bok om D-dagen. Vetenskapsradion Historia fortsätter också sin resa i det medeltida Västmanland. Denna vecka guidar arkeologen Jonas M Nordin runt i Munktorps kyrka, där den helige David, Västmanlands apostel en gång verkade. Vetenskapsradion Historia boktips inför sommaren 2009: Kleopatra - Allan Klynne, PrismaBarbarerna - Terry Jones & Alan Ereira, KarnevalDambusters - Mikael Tamelander, PrismaHitler och Stalin - Niklas Zetterling, PrismaD-dagen - Antony Beevor, Historiska MediaDoktor Carlander i praktiken - Gudrun Nyberg, CarlssonsTil at stwdera läkedom - Gunnar Broberg (red.), SekelI stormens öga - Chistopher ORegan, ForumKärlek och krig - Anders Osaksson, Albert BonniersSeptember 1808 - Nils Erik Forsgård, AtlantisKinky Rockcarvings in Sweden - Hjalmar Olsson, Ord & Vision Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Jun 200924min

Ur svenska hjärtans djup

Ur svenska hjärtans djup

"Förutan wapen inga lagrar wänta", hette det i en sång från 1816. Budskapet är solklart, endast de män som är tappra nog att strida för sitt älskade Moder Svea är värda något. Historikern Hanna Enefalk som studerat dryga 1000 liknande patriotiska sånger i sin avhandling menar att sångerna och nationalismen gick hand i hand i Sverige.- Trots sina löjliga rim och sitt många gånger patetiska innehåll skulle de patriotiska sångerna forma många generationer svenskar, berättar hon.Vetenskapsradion Historia träffar henne lagom till nationaldagen i studentstaden Uppsala, där de patriotiska sångerna sjöngs allra flitigast för hundra år sedan. Dessutom börjar en resa till medeltidens Västmanland. Tillsammans med arkeologen och författaren Jonas M Nordin besöker programledare Tobias Svanelid den medeltida kyrkan i Ängsö och betraktar spåren efter det nära självständiga lilleputtriket i Mälaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Jun 200924min

Populært innen Historie

rss-katastrofe
med-egne-oyne
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
henrettelsespodden
rss-benadet
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
historier-som-endret-verden
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
sektledere
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
rss-gamle-greier
historiepodden-ww2
historiepodden
rss-historiepodden-ww2
taakeprat
rss-alt-var-bedre-for
virkelig-grusomt
vare-historier