Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Episoder(860)

Kapten Vancouver

Kapten Vancouver

På 1790-talet satte kaptenen George Vancouver segel och gav sig ut på en av världshistoriens mest utmanande upptäcktsfärder. Under ett halvt decennium kartlade han norra Stilla havet och genomsökte den labyrintiska amerikanska västkusten ända upp till Alaska. Hans bedrift jämförs ofta med Columbus eller Cooks, men ändå har George Vancouvers resor fallit i glömska, och själv dog han utfattig. Vetenskapsradion Historia bekantar sig med kapten Vancouver - mannen som gav namn åt årets OS-stad, och träffar författaren Stephen R Bown som nyss utkommit med en aktuell biografi om kapten Vancouver. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens kungabröllop. Livrustkammarens Lena Rangström berättar historien om Oscar I:s friarresa runt Europa, där pappa Karl XIV Johans krav låg tungt på sonens axlar - uppdraget var att hitta en brud och blivande drottning och Karl XIV Johan hade sina bestämda idéer om vem det skulle vara. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Feb 201024min

Via Tiburtina – vägen som bar till Rom

Via Tiburtina – vägen som bar till Rom

I tusentals år har Via Tiburtina slingrat sig fram mellan Rom och bergsbyarna uppe i Appeninerna. Antikens namn på staden Tivoli, Tibur, gav vägen dess namn, och i generationer har såväl människor som fårahjordar vandrat vägen fram. Än idag för Via Tiburtina tusentals turister från Rom till Tivoli och tillbaka var dag. Vetenskapsradion Historia färdas längs vägen som nu står i fokus för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, lett av det Svenska Institutet i Rom. - Via Tiburtina var en livsnerv i det antika Rom, och fullkomligt central för den romerska ekonomin, berättar Barbro Santillo Frizell, föreståndare för Svenska Institutet i Rom. Hon får medhåll av Hans Bjur, professor i arkitektur som med moderna ögon spårar vägens roll för människors rörelser och möten genom historien. - Från början var detta en stig där man vallade får och getter, medan vägen idag skär genom det moderna Rom och dess kaotiska förorter, berättar Hans Bjur. - Det sägs att alla vägar bär till Rom, men egentligen var den nog så att vägarna bar från staden, menar Barbro Santillo Frizell. I Vetenskapsradion Historias serie om äldre tiders kungliga bröllop har turen nu kommit till giftermålet mellan Hertig Karl och Hedvig Elisabeth Charlotta 1774. - Hedvig Elisabeth Charlotta var den yngsta prinsessa i historien att gifta sig med en svensk kunglighet, säger Livrustkammarens Lena Rangström, och hennes ungdom smittade av sig på bröllopet. Prinsessan hade svårt att hålla sig för skratt när hon möttes av alla ålderdomliga ceremonier och allvarliga hovherrar och biskopar, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Jan 201024min

Grattis jarlen!

Grattis jarlen!

För 800 år sedan föddes Birger Magnusson, av historien mer känd som Birger jarl, och för hela 2010 planeras därför jubileumsfiranden i såväl Östergötland och i Västergötland som i Stockholm, staden som Birger jarl själv ansetts ha grundlagt. Under jubileumsåret skall bland annat jarlens ansikte återskapas med rättsmedicinsk teknik, och en look-aliketävling planeras att hållas. Dessutom skall Birger jarls hemby Bjälbo undersökas med arkeologisk markradar, och hans son, Magnus Ladulås, skall undersökas med modern DNA-teknik. Vetenskapsradion Historia träffar medeltidsexperterna Dick Harrison och Maria Vretemark för att ta reda på hur han lyckades bilägga de sekelgamla inbördesstriderna i Sverige och lägga grunden för ett modernt kungadöme. Margareta Carling på Östsvenska turistrådet berättar också hur det skall gå till att inspirera till en ny medeltidsboom i Sverige. Ett knappt halvår innan kronprinsessbröllopet i Storkyrkan berättar Livrustkammarens Lena Rangström om äldre tiders kungliga bröllop i Sverige. - Karl XI:s bröllop med Ulrika Eleonora 1680 var en viktig manifestation för freden mellan Sverige och Danmark, men eftersom man ville undvika att bjuda den franske ambassadören så höll man vigseln och festen i smyg på ett slott i Halland, berättar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Jan 201024min

Den sexiga jungfrun

Den sexiga jungfrun

Hur skilde sig medeltidsmänniskans sexliv från vårt eget? Vetenskapsradion Historia gläntar på förlåten och tittar in i medeltidens sängkammare, där höviska riddare och kyska jungfrur kämpade för att svara upp mot tidens ideal. - En sann riddare skulle inte låta begären ta överhanden, men samtidigt var det viktigt att han var den dominerande parten i en sexuell relation, berättar Henric Bagerius, historiker vid Göteborgs universitet som nyligen disputerat på en avhandling om sexualiteten i det medeltida Island. - Under medeltiden växte också intresset för jungfrudomen, och jungfrun var något som alla aristokrater skulle gifta sig med, säger Henric Bagerius. Men jungfrun var också problematisk - hon både lockade och skrämde med sin oerfarenhet, och ansågs svårtyglad och nära på könlös. I Vetenskapsradion Historia inleds denna vecka också en serie om de kungliga bröllopens historia. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om några av den svenska historiens mest uppseendeväckande och epokgörande kungabröllop, och först ut är det mellan Gustav Vasa och hans tredje hustru Katarina Stenbock 1552. - Den i vanliga fall så snåle Gustav Vasa ställde till med en riktig brakfest, med tre dagars festligheter i Vadstena, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid. OBS! Du missar väl inte att vi fyller 10 år idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201023min

VR Historia 20100107 2010-01-07 kl. 11.00

VR Historia 20100107 2010-01-07 kl. 11.00

Jakten på Arons berg Vetenskapsradion Historia i P1 den 7 januari 13.20 På toppen av Arons berg i Jordanien har ett svensk-finskt arkeologteam gjort häpnadsväckande fynd. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid bestiger Arons berg på jakt efter det mytomspunna Arons hus, en kyrka dedikerad till den gammaltestamentliga profeten Aron, Moses storebror. Platsen omnämns i ett antal nyfunna papyrusrullar, vilket ledde arkeologerna att gräva på bergstoppen. - Det är fantastiskt att vi lyckats lokalisera Arons hus, berättar Richard Holmgren, en av arkeologerna som deltagit i utgrävningen, och som guidar runt i den bysantinska kyrkan. Arkeologerna har inte bara lokaliserat själva kyrkan, utan också hittat ett relikskrin med inskriptionen Aron, vilket visar att man hittat just den plats dit pilgrimer i snart tvåtusen år vallfärdat, för att få vara nära profeten Arons kvarlevor. - Det här fyndet bekräftar inte nödvändigtvis att Aron faktiskt har existerat, men det visar tydligt att människor Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Jan 201024min

VR Historia 2009-12-24 2009-12-24 kl. 14.00

VR Historia 2009-12-24 2009-12-24 kl. 14.00

Ruinstaden Petra i Jordanien har fått stå som symbol för arkeologins mysterier. Gravarna och templen som huggits in i de ockraröda klipporna har gäckat forskarna i decennier och lockar årligen tusentals turister till de vindlande ökenravinerna. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker denna mytomspunna plats för att tillsammans med arkeologen Richard Holmgren, som under många år arbetat vid utgrävningar i Petra, berätta vad man idag vet om det antika Petra. - Det som turisterna ser idag är bara en promille av det egentliga Petra, berättar Richard Holmgren, men det skulle sannolikt ta hundratals år att gräva ut allting. Ifrån det ikoniska Faraos skattkammare, känd från Indiana Jones-filmerna, går berättelsen om Petra upp på de högsta klippornas offerplatser, och in i de djupaste gravkammare. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Des 200924min

Historiska julklappstips

Historiska julklappstips

Bronsålderns Bo Kaspers, historiska hjältar och nya perspektiv på nazismen - i Vetenskapsradion Historias julklappstipsprogram finns ett hårt paket för varje smak. Tobias Svanelid och Urban Björstadius tipsar om årets bästa historiska böcker, från Götz Alys upprörande Hitlers folkstat till Jonathan Lindströms berättesle om det mystiska Bronsåldersmordet. Trender spåras och granskas - till exempel fenomenet list-böcker, med böcker som Historiens 100 viktigaste svenskar och Simon Sebag Montefiores historiska hjältar. Dessutom uppmärksammas boken Alla spelar spel och författaren Björn Höglund berättar varför spel så länge har varit så viktigt för oss och hur det kan komma sig att ett spel som Monopol blivit så populärt. Vid juletid blir också brädspelandet faktiskt än viktigare för oss, enligt en Sifo-undersökning, och därför tipsar Vetenskapsradiopn Historia också om årets nya historiska spel. Rise of Empire är ett av spelen som provspelas och analyseras av bland andra historikern Björn Sandahl. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion Historias julklappsböcker och spel: Simon Sebag Montefieore: ”Mina 101 hjältar ur världshistorien” Niklas Ekdal och Petter Karlsson: ”Historiens 100 viktigaste svenskar” Götz Aly: ”Hitlers folkstat” Lars Ericsson Wolke och Martin Hårdstedt: ”Svenska sjöslag” Cristian Cebulj: ”Bibeln i ord och bild” Detlef Berghorn: ”Världshistorien i ord och bild” Uno Westerlund: ”En svensk historia från periferin” Pia Gadd: ”Frillor, fruar och herrar” Jonathan Lindström: ”Bronsåldersmordet” Björn Höglund: ”Alla spelar spel” Pascal Bernard: “Heroes of the World” Martin Wallace: “Rise of Empires” Annika Elmqvist, Gittan Jönsson, AnnMari Langemar och Pål Rydberg: "Historieboken"

17 Des 200924min

När romarna fick pisk

När romarna fick pisk

För 2 000 år sedan förlorade Romarriket tre legioner i ett av historiens blodigaste fältslag. Händelsen firas nu stort i Tyskland, där Slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr länge stått som en symbol för germansk enighet och dådkraft. Vetenskapsradion Historia reser till Tyskland för att ta reda på mer om slaget, och om hjälten Arminius. Till hans ära restes under 1800-talet det enorma Hermannsdenkmal mitt ute i skogen vid staden Detmold. För sjuttio år sedan höll nazisterna massmöten här, men än idag lockas tiotusentals turister till statyn. Spåren efter själva slaget hittade man dock inte förrän på 1980-talet, då en brittisk hobbyarkeolog fann de första romerska föremålen vid lilla Kalkriese. Fortfarande pågår utgrävningarna där, och på det nyuppförda museet visas rika romerska skatter. - Det är det bäst bevarade fälslaget från antiken, berättar Susanne Wilbers-Rost, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Kalkriese. I Vetenskapsradion Historia inledas också en serie om kunglig kärlek. I våra dagar spritter den bernadottska ätten av känslor och bröllopsplaner, men hur var det egentligen bevänt med känslorna i Vasaätten? Historikern Bo Eriksson berättar om Gustav Vasas kärleksaffärer, hans ointresse för tyska brudar, och hans allmänt kyska leverne. Programmet är en repris från 3 september i år. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Des 200924min

Populært innen Historie

rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
henrettelsespodden
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
historier-som-endret-verden
rss-benadet
sektledere
rss-historiske-romanser
rss-gamle-greier
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
rss-frontkjemperne
med-egne-oyne
taakeprat
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
historiepodden
rss-katastrofe
vare-historier
rss-historiepodden-ww2
historiepodden-ww2
diktatorpodden