Så krymptes huvuden

Vetenskapsradion Historia i P1 den 5 november 13.20, repris 8 november 19.35 samt 11 november 01.03 Buskar i räta linjer, exotiska apelsinträd och holländska päron. Så kan 1600-talsadelsmannen Louis de Geers palatsträdgård i Norrköping ha sett ut när den stod i sin mest prunkande prakt. Idag grävs resterna av trädgården ut av arkeologer som söker efter frön som kan avslöja trädgårdens beskaffenhet. - Det verkar som om de Geer varit väldigt hemkär, eftersom han importerat en mängd växter ifrån sitt hemland Holland till Sverige, berättar arkeologen Kenneth Svensson. I lämningarna efter 1600-talsträdgården har arkeologerna också hittat resterna efter en liten damm som kan ha hyst karpar, liksom rotsystem som avslöjar att de Geers päronträd kanske inte stod i så särskilt exakt räta linjer. - Nej, det verkar som om de Geer har slarvat lite, eller så han han velat ha det lite vildvuxet, berättar Kenneth Svensson. Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia historikern Orlando Figes, författare till De som viskade, en bok om vardagslivet i terrorns Sovjet, som just utkommit på svenska. Med hjälp av intervjuer och material ur privata foton, brev och dagböcker tecknar Orlando Figes en bild av den verklighet som den ryska befolkningen brottades med varje dag. - Misstro, lögner och förräderi präglade dessa människors liv och skapade ett samhälle där alla viskade, berättar Orlando Figes. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Nov 200924min

När förvandlas ett foster till ett barn? Frågan orsakar debatt än idag, men redan för 1000 år sedan var frågan brännhet i det svenska samhället. - Synen på när ett foster blev ett barn förändrades i grunden när Sverige förvandlades från ett hedniskt samhälle till ett kristet, berättar arkeologen Lotta Mejsholm som i sin forskning fördjupat sig i frågan om barnets människovärdighet. I det vikingatida samhället ansågs det vara okej att sätta ut nyfödda barn i skogen, om de inte redan ammats. Fram till den punkt då de fördes till bröstet ansågs de fortfarande vara ett foster, utan samma rättigheter som en människa, berättar Lotta Mejsholm. Kyrkan hade en helt annan syn på detta, och menade tvärtemot att det var en större synd att dräpa ett nyfött och odöpt barn än ett döpt. Vetenskapsradion Historia berättar de ljusskygga barnutsättningarnas historia och spårar dagens syn på aborter till den tid då Sverige blev kristet. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia de arkeologer som nu letar efter Sveakungarnas huvudbas i Gamla Uppsala. I ett nygrävt schakt hoppas nu arkeologen John Ljungkvist hitta spåren efter de äldsta byggnaderna på denna mytomspunna plats. Boken Svenska Sjöslag skall råda bot vår kunskapslucka kring striderna till sjöss genom Sveriges historia. - Trots att vi varit en stark sjönation i hundratals år med Östersjön som ett svenskt innanhav har denna historia nästan fallit i glömska, menar Martin Hårdstedt och Lars Ericson Wolke, författarna till den nya boken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Okt 200924min

I mars 1848 öppnade militär eld mot en uppretad folkmassa på Storkyrkobrinken i Gamla Stan i Stockholm. 18 personer fick sätta livet till i ett av de värsta upploppen i svensk historia. - Det är märkligt hur lite vi vet om dessa gatustrider, menar Mats Berglund, historiker vid Stockholms universitet som nyligen disputerat på en avhandling om upploppens historia. Studien visar hur upploppen blev allt mer politiskt färgade, men också att ordningsmakten gick allt hårdare fram för att bekämpa gatubråken. - På 1700-talet hade man en passiv och avvaktande hållning, berättar Mats Berglund, men från och med mordet på Axel von Fersen 1810 började militären att ta i med hårdhandskarna mot demontranter och upprorsmakare. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den uppblossade debatten kring franska revolutionen. Tio år efter Kommunismens svarta bok har samma franska redaktörer nu gett sig i kast med den franska revolutionen. Historikern Torkel Jansson förklarar varför denna revolution än idag upprör känslor i Frankrike och menar att det som verkligen fått fart på debatten är jämförelsen med Förintelsen. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Okt 200924min

Det är en nedtystad historia som än idag uppfattas som ytterst skamlig av såväl offer som förövare - nazisternas tortyr av danska motståndsmän och -kvinnor under andra världskriget. Danske läkaren och författaren Sven Arvid Birkeland lyfter nu, i en aktuell bok, fram denna mörka historia i ljuset. - Tortyren av de danska motståndsmännen fick långtgående konsekvenser, inte bara för tortyroffren själva men också för deras barn och barnbarn, säger Sven Arvid Birkeland. Birkeland har intervjuat hundratals motståndsmän och deras familjer, och funnit att både barn och barnbarn ofta har påverkats mycket allvarligt av det trauma som tortyren orsakade. Dessutom porträtteras en av historiens mäktigaste kvinnor, drottning Victoria av Storbritannien. Filmen Young Victoria har premiär i helgen och Vetenskapsradion Historia tar med historikern Thomas Roth för att granska filmens historiska autenticitet. - Jag vill ge filmen ett högt betyg, eftersom den såväl i stort som i smått håller sig till historiska fakta, säger Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Okt 200924min

I Dan Browns nya bok The lost symbol är det världens största hemliga sällskap - frimurarna - som står i centrum. Vetenskapsradion Historia frågar frimurarexperten Andreas Önnerfors vilken bild av brödraskapet som egentligen presenteras i boken, och hur väl den stämmer överens med verkligheten. - Jag känner faktiskt igen mig i Dan Browns hjälte Robert Langdon när det handlar om att förklara innebörden i symboler och hemliga sällskap för folk som mest tror på konspirationsteorierna, berättar Andreas Önnerfors. Vetenskapsradion Historia besöker också Bornholmer Strasse i Berlin med anledning av att det nu i höst gått 20 år sedan Berlinmuren föll. Nyheten om den historiska händelsen släpptes faktiskt i princip i förbigående under en i övrigt händelselös presskonferens, och ingen 1989 hade kunnat ana hur snabbt DDR och muren skulle falla. Men murens snabba fall och DDR:s blixtsnabba borttynande lade också grunden för en spirande DDR-nostalgi och Vetenskapsradion Historia besöker Daniel Hellsigs DDR-vandrarhem för att söka rötterna bakom ostalgin. Programledare är Tobias Svanelid. Bilder från det forna Östberlin: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Okt 200924min

Nu är de första banden av Norstedts flerbandsverk Sveriges Historia färdigskrivna och trycka. Vetenskapsradion Historia sätter tänderna i detta nya prestigeprojekt, och frågar vilken ny bild av Sveriges historia som presenteras. - Här finns en hel del historiska nyheter, berättar huvudredaktören Dick Harrison, inte minst om svenska korsfarare och om missionärer före Ansgar, men också om en helt ny uppdelning av vår förhistoria. En annan trend är att krigen och kungarna, nu i denna nya Sveriges Historia, har fått ge plats åt småfolket och deras verklighet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den aktuella forskningen om Skandinaviens tumultartade stenålder. Genom att analysera modernt människo-dna med skelett från stenåldern kan genetikern Helena Malmström visa att dagens skandinavier inte är släkt med det folk som levde här under stenåldern. - Det verkar som att stenålderns jägare och samlare blev utkonkurrerade av ett invandrande folk, som också förde kunskapen om jordbruket med sig för omkring 4000 år sedan, berättar Helena Malmström. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Okt 200924min

Sverige var Östtysklands favoritland, och partipamparna i Östberlin storsatsade på att i Sverige profilera DDR som ett fredens och kulturens land i Europa. Det menar professor Birgitta Almgren som i boken Inte bara Stasi presenterar helt nya uppgifter om de mycket känsliga relationerna mellan Sverige och DDR under 1970-, 80- och 90-tal. - Här i Sverige fick vi ju höra att Östtyskland inte hade någon arbetslöshet, att där fanns välutvecklad barnomsorg och högtstående kultur, men inget om hur mänskliga rättigheter ideligen kränktes, berättar Birgitta Almgren. Hon har bland annat specialstuderat litteraturvetaren, socialdemokraten och ordföranden i Förbundet Sverige-DDR Stellan Arvidssons roll för de svensk-östtyska förbindelserna. Vetenskapsradion Historia jämför också Vasaättens stormiga kärleksaffärer med dagens Bernadottars. - Kärleken var minst lika viktig för Vasaättens kungar och drottningar som för dagens, menar historikern Bo Eriksson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Sep 200924min

I helgen drar årets Oktoberfest igång i München och med anledning av det söker Vetenskapsradion Historia ölets äldsta historia. Arkeologen Ulla Odgaard vid Köpenhamns nationalmuseum i Danmark har forskar om äldre tiders öl och bjuder på moderna ölsorter i uråldrig tappning.- Jag tror att människan i alla tider har eftersträvat ett rus, att bli hög på alkohol eller droger, menar Ulla Odgaard.Och redan i de första jordbrukskulturerna, bland sumerer, egyptier och babylonier, hittar man spår av ölbryggande.- Men forntidens öl skulle varit mycket främmande för våra egna smaklökar, påpekar Ulla Odgaard. Freden i Fredrikshamn 200 årVetenskapsradion Historia uppmärksammar också 200-årsminnet av Freden i Fredrikshamn den 17 september 1809. Utställningskommissarie Per Sandin på Livrustkammaren visar upp det, enligt honom, viktigaste föremålet från tiden, tsar Alexanders tronstol i sammet.- Den här skiljsmässan är den enskilt viktigaste händelsen i Sveriges historia, säger Per Sandin. Dessutom fortsätter serien om Vasaättens kärleksaffärer och historikern Bo Eriksson berättar om Johan III:s både andliga och köttsliga lustar.Programledare är Tobias Svanelid. Ölsorterna som testas i programmet är:Dansk Porse Guld från Thisted bryghusEngelsk Honey Dew från FullersTysk Hefeweissen från Paulanerbryggeriet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Sep 200924min