Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Episoder(860)

VR Historia 2010-03-11 2010-03-11 kl. 14.00

VR Historia 2010-03-11 2010-03-11 kl. 14.00

Sveriges man i Moskva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Mar 201024min

VR Historia 2010-03-11 2010-03-11 kl. 14.00

VR Historia 2010-03-11 2010-03-11 kl. 14.00

Sveriges man i Moskva Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 mars 13.20, repris 14 mars 19.35 samt 17 mars 01.03 För 400 år sedan lyckades en svensk fältherre med något som otalet andra fältherrar efter honom skulle misslyckas med - att erövra Moskva. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Jakob de la Gardie och hans marsch mot den ryska huvudstaden 1610, under en tid då Ryssland var sönderslitet av inbördeskrig och Sverige hoppades få kontroll över den värdefulla ryska pälshandeln. Försvarshistorikern Lars Ericsson Wolke menar att erövringen var en stor bedrift, men att den egentligen inte fick någon betydelse på längre sikt, varför händelsen försvunnit ur historieböckerna. - de la Gardie höll Moskva i ett par månader, men hade aldrig kunnat behålla Moskva under någon längre tid, säger han. Han resonerar också kring Moskvas roll som en gäckande fixpunkt för senare fältherrar som Karl XII, Napoleon och Hitler. Dessutom inleds denna vecka en serie om sexualpolitikens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Mar 201024min

VR Historia 2010-03-04 2010-03-04 kl. 14.00

VR Historia 2010-03-04 2010-03-04 kl. 14.00

Operabarens ränksmideri och champagnelyx Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 mars 13.20, repris 7 mars 19.35 samt 10 mars 01.03 I dryga tvåhundra år har Operabaren varit en magnet för Sveriges kulturelit, för nöjeslystna politiker och jetsettare. Redan på 1780-talet slog Operabaren upp dörrarna, i dåtidens gustavianska operahus, på samma plats som dagens jugendinredda Operabar från 1905 fortfarande ligger. Författaren Gösta Arvidsson berättar i Vetenskapsradion Historia om barens historia, som en tummelplats för politiska radikaler under 1800-talet och om extravaganta krognotor under ryska revolutionens tidevarv. - Här möttes under hundratals år några av Sveriges absolut största kulturprofiler, säger Gösta Arvidsson, så det är en helt speciell lokal. En av dagens stammisar på Operabaren är konstnären Peter Dahl och i Vetenskapsradion Historia berättar han vad som lockat honom till platsen, och hur barens historia fortfarande genomsyrar varje besök där. Dessutom granskas Gamla Uppsal Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Mar 201024min

VR Historia 2010-02-25 2010-02-25 kl. 14.00

VR Historia 2010-02-25 2010-02-25 kl. 14.00

Vancouvers första svenskar Vetenskapsradion Historia i P1 den 25 februari 13.20, repris 28 februari 19.35 samt 3 mars 01.03 Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskpasradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom gra Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Feb 201024min

Vancouvers första svenskar

Vancouvers första svenskar

Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskapsradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom granskar antikvetaren Allan Klynne den bioaktuella filmen Agoras historiska sanningshalt. Filmen, där Rachel Weisz spelar rollen som den kvinnliga filosofen Hypatia, utspelar sig i 300-talets Alexandria, under det romerska imperiets sista självande år. Men hur väl stämmer filmen överens med historieforskningen, och hur var det egentligen att vara kvinnlig filosof under antiken? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Feb 201024min

VR Historia 2010-02-18 2010-02-18 kl. 14.00

VR Historia 2010-02-18 2010-02-18 kl. 14.00

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att e Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Feb 201024min

VR Historia 2010-02-18 2010-02-18 kl. 14.00

VR Historia 2010-02-18 2010-02-18 kl. 14.00

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att ef Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Feb 201024min

Kära Harald, älskade Hanna – om 1800-talets kärlek

Kära Harald, älskade Hanna – om 1800-talets kärlek

Hur kändes kärleken på 1800-talet? Hur kär fick man bli, och hur viktig var kärlekskänslan för 1800-talets svenskar? Historikern Christina Douglas berättar om sin forskning om korrespondensen mellan två förälskade styvsyskon, Hanna och Harald, och hur deras kärlek uttrycktes i de hundratals brev som de skickade till varandra. - Deras känslor och tankar kring kärlek var nog inte så annorlunda från vår egen tid, berättar Christina Douglas, men möjligheten för dem att uttrycka fysisk kärlek innan äktenskapet var begränsad. Sex före äktenskapet var förbjudet område för 1800-talets förälskade par, men det fanns sätt att komma runt reglerna, berättar Christina Douglas. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också forskningen kring vänskap och kärlek under medeltiden. Historikern Thomas Småberg är en av många forskare som intresserar sig för medeltidens känslor, och har undersökt betydelsen av starka vänskapsband mellan män. - Homosocialiteten var extremt viktig under medeltiden, berättar han, men det fanns starka tabun mot att vänskapsbanden förvandlades till homosexualitet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Feb 201024min

Populært innen Historie

rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
henrettelsespodden
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
historier-som-endret-verden
rss-benadet
sektledere
rss-historiske-romanser
rss-gamle-greier
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
rss-frontkjemperne
med-egne-oyne
taakeprat
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
historiepodden
rss-katastrofe
vare-historier
rss-historiepodden-ww2
historiepodden-ww2
diktatorpodden