Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Episoder(848)

VR Historia 20100107 2010-01-07 kl. 11.00

VR Historia 20100107 2010-01-07 kl. 11.00

Jakten på Arons berg Vetenskapsradion Historia i P1 den 7 januari 13.20 På toppen av Arons berg i Jordanien har ett svensk-finskt arkeologteam gjort häpnadsväckande fynd. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid bestiger Arons berg på jakt efter det mytomspunna Arons hus, en kyrka dedikerad till den gammaltestamentliga profeten Aron, Moses storebror. Platsen omnämns i ett antal nyfunna papyrusrullar, vilket ledde arkeologerna att gräva på bergstoppen. - Det är fantastiskt att vi lyckats lokalisera Arons hus, berättar Richard Holmgren, en av arkeologerna som deltagit i utgrävningen, och som guidar runt i den bysantinska kyrkan. Arkeologerna har inte bara lokaliserat själva kyrkan, utan också hittat ett relikskrin med inskriptionen Aron, vilket visar att man hittat just den plats dit pilgrimer i snart tvåtusen år vallfärdat, för att få vara nära profeten Arons kvarlevor. - Det här fyndet bekräftar inte nödvändigtvis att Aron faktiskt har existerat, men det visar tydligt att människor Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Jan 201024min

VR Historia 2009-12-24 2009-12-24 kl. 14.00

VR Historia 2009-12-24 2009-12-24 kl. 14.00

Ruinstaden Petra i Jordanien har fått stå som symbol för arkeologins mysterier. Gravarna och templen som huggits in i de ockraröda klipporna har gäckat forskarna i decennier och lockar årligen tusentals turister till de vindlande ökenravinerna. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker denna mytomspunna plats för att tillsammans med arkeologen Richard Holmgren, som under många år arbetat vid utgrävningar i Petra, berätta vad man idag vet om det antika Petra. - Det som turisterna ser idag är bara en promille av det egentliga Petra, berättar Richard Holmgren, men det skulle sannolikt ta hundratals år att gräva ut allting. Ifrån det ikoniska Faraos skattkammare, känd från Indiana Jones-filmerna, går berättelsen om Petra upp på de högsta klippornas offerplatser, och in i de djupaste gravkammare. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Des 200924min

Historiska julklappstips

Historiska julklappstips

Bronsålderns Bo Kaspers, historiska hjältar och nya perspektiv på nazismen - i Vetenskapsradion Historias julklappstipsprogram finns ett hårt paket för varje smak. Tobias Svanelid och Urban Björstadius tipsar om årets bästa historiska böcker, från Götz Alys upprörande Hitlers folkstat till Jonathan Lindströms berättesle om det mystiska Bronsåldersmordet. Trender spåras och granskas - till exempel fenomenet list-böcker, med böcker som Historiens 100 viktigaste svenskar och Simon Sebag Montefiores historiska hjältar. Dessutom uppmärksammas boken Alla spelar spel och författaren Björn Höglund berättar varför spel så länge har varit så viktigt för oss och hur det kan komma sig att ett spel som Monopol blivit så populärt. Vid juletid blir också brädspelandet faktiskt än viktigare för oss, enligt en Sifo-undersökning, och därför tipsar Vetenskapsradiopn Historia också om årets nya historiska spel. Rise of Empire är ett av spelen som provspelas och analyseras av bland andra historikern Björn Sandahl. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historias julklappsböcker och spel: Simon Sebag Montefieore: ”Mina 101 hjältar ur världshistorien” Niklas Ekdal och Petter Karlsson: ”Historiens 100 viktigaste svenskar” Götz Aly: ”Hitlers folkstat” Lars Ericsson Wolke och Martin Hårdstedt: ”Svenska sjöslag” Cristian Cebulj: ”Bibeln i ord och bild” Detlef Berghorn: ”Världshistorien i ord och bild” Uno Westerlund: ”En svensk historia från periferin” Pia Gadd: ”Frillor, fruar och herrar” Jonathan Lindström: ”Bronsåldersmordet” Björn Höglund: ”Alla spelar spel” Pascal Bernard: “Heroes of the World” Martin Wallace: “Rise of Empires” Annika Elmqvist, Gittan Jönsson, AnnMari Langemar och Pål Rydberg: "Historieboken"

17 Des 200924min

När romarna fick pisk

När romarna fick pisk

För 2 000 år sedan förlorade Romarriket tre legioner i ett av historiens blodigaste fältslag. Händelsen firas nu stort i Tyskland, där Slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr länge stått som en symbol för germansk enighet och dådkraft. Vetenskapsradion Historia reser till Tyskland för att ta reda på mer om slaget, och om hjälten Arminius. Till hans ära restes under 1800-talet det enorma Hermannsdenkmal mitt ute i skogen vid staden Detmold. För sjuttio år sedan höll nazisterna massmöten här, men än idag lockas tiotusentals turister till statyn. Spåren efter själva slaget hittade man dock inte förrän på 1980-talet, då en brittisk hobbyarkeolog fann de första romerska föremålen vid lilla Kalkriese. Fortfarande pågår utgrävningarna där, och på det nyuppförda museet visas rika romerska skatter. - Det är det bäst bevarade fälslaget från antiken, berättar Susanne Wilbers-Rost, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Kalkriese. I Vetenskapsradion Historia inledas också en serie om kunglig kärlek. I våra dagar spritter den bernadottska ätten av känslor och bröllopsplaner, men hur var det egentligen bevänt med känslorna i Vasaätten? Historikern Bo Eriksson berättar om Gustav Vasas kärleksaffärer, hans ointresse för tyska brudar, och hans allmänt kyska leverne. Programmet är en repris från 3 september i år. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Des 200924min

VR Historia 2009-12-03 2009-12-03 kl. 14.00

VR Historia 2009-12-03 2009-12-03 kl. 14.00

I Bamiyandalen i Afghanistan ligger idag resterna efter världens två största buddhastatyer nedanför nischerna där de en gång stod, mer än åtta år efter att talibanerna sprängde de i luften våren 2001. Vetenskapsradion Historia besöker Bamiyandalen för att ta reda på vad som egentligen kommer att hända med resterna efter buddhastatyerna. Dessutom träffar Vetenskpasradion Historia mathistorikern Richard Tällström som letar efter spåren efter stormaktstidens fältmat. Svaren hittar han i ståtliga 1600-talsetsningar som avslöjar att stormaktstidens svenska soldatmat var betydligt bättre än dagens snuskburkar och försvarets chokladkakor. Vi besöker också Sjöhistoriska museet inför deras kommande utställning om pirater för att få en glimt av en av världens få bevarade piratflaggor. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Des 200924min

Sveriges Oscar Schindler

Sveriges Oscar Schindler

Han räddade fler judiska liv än vad Oscar Schindler och Raoul Wallenberg gjorde tillsammans, men hans livshistoria har hittills varit höljd i dunkel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Sveriges okände hjälte under Förintelsen, Constantin Karadja, barnbarn till brännvinskungen L.O. Smith, och nyligen postumt belönad med israeliska Yad Vashems finaste pris Righteous Among Nations för sin bedrift att ha räddat 51 000 judar undan förintelsen. Joakim Langer är en av författaren till boken Bara ett liv till som skildrar Constantin Karadjas fängslande liv och gärning. Dessutom uppmärksammas det femtioårsjubilerande Antarktisfördraget - ett dokument som kom att rädda jordens femte kontinent undan kallt krig och potentiellt storkrig. Den 1 december 1959 upprättades fördraget som förbjöd militär närvaro i Antarktis och istället fredade iskontinenten för forskning. Professor Aant Elzinga berättar om bakgrunden till fördraget, och hur stormakterna ändå försökt hävda sitt herravälde där. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Nov 200924min

Darwins heliga uppdrag

Darwins heliga uppdrag

Den 24 november 1859 publicerades Darwins epokgörande skrift Om arternas uppkomst. Den första upplagan på 1 250 exemplar sålde slut samma dag. 150 år senare firas Darwinåret stort över hela världen, och i en av alla de böcker om Darwin som utkommit i år söker författarna Adrian Desmond och James Moore hitta vilka motiv Darwin egentligen hade för att skriva Om arternas uppkomst. - Tvärtemot vad man kanske kunde tro så var Darwin en stor humanist, säger James Moore. Istället för att uppmuntra till idéer om rasism så var avsikten med Om arternas uppkomst att reagera mot det som Darwin själv uppfattade som sin tids största samhällsproblem och orättvisa: slaveriet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det denna vecka gått femtio år sedan mastodontfilmen Ben Hur hade världspremiär på Loews State Theater i New York. Filmen belönades med 11 Oscarsstatyetter, ett rekord som den delar endast med med Titanic och senaste filmen om Sagan om Ringen. Historikern Ulf Zander förklarar vari filmens storhet egentligen ligger, och vad som gör att vi fascineras av historiska filmer. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Nov 200924min

Getter, kullor och mesost – om fäbodens historia

Getter, kullor och mesost – om fäbodens historia

Kulande kullor och bräkande getter - ursvenska bilder ifrån en nordlig fäbodskultur. Men fäbodarna är egentligen inte något uråldigt inslag i det svenska landskapet, hävdar historikern Jesper Larsson som studerat fäbodarnas historia. - Getterna, messmöret och hela fäbodskulturen är egentligen delar i utveckligen mot det moderna samhället. En utveckling som börjar först kring mitten av 1500-talet, berättar Jesper Larsson. Fäbodarna var nödvändiga för norra Sveriges ekonomiska utveckling under 1600- och 1700-talen, och kom att ha stor betydelse för hela Sveriges ekonomi. I fäbodväsendets Dalarna uppfanns till exempel järnplogen, en uppfinning som sedan skulle spridas till södra Sverige. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia skotska Stirling Castle för att betrakta det pågående arbetet med den så kallade Enhörningsgobelängen. Originalet, de sju 1500-talsgobelänger som avbildar en jakt på en enhörning, hänger idag i Metropolitan Museum of Art i New York, men i Stirling Castle vävs nu exakta kopior. Ett arbete som tar många år och som ställer helt unika krav på vävarna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Nov 200924min

Populært innen Historie

med-egne-oyne
henrettelsespodden
rss-katastrofe
aftenposten-historie
historier-som-endret-norge
rss-benadet
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
sektledere
historier-som-endret-verden
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
rss-frontkjemperne
rss-gamle-greier
historiepodden-ww2
historiepodden
rss-alt-var-bedre-for
rss-historiepodden-ww2
virkelig-grusomt
taakeprat
vare-historier