Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Jan 2025

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Episoder(934)

Språket på nationaldagen

Språket på nationaldagen

På nationaldagsmorgonen får lyssnare från hela landet svar på sina språkfrågor i ett extrainsatt Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson är som vanligt på plats i studion för att svara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågor som tas upp i programmet:- Varför blir "nog" på skånska "nock"?- varför talar vi om långa människor men höga torn?- "ta dän" och "ta väck" - om språklig variation i ord och uttal- "äta på stagge" - ett västmanländskt uttryck som saknar förklaring- "slutades ut" - ett uttryck bara för Norrbotten?- "att komma inär något" - lyssnare från Dalsland försvarar ett oumbärligt ord som inte används överallt- "uppe på botten" - där sov man förr, i Hälsingland- "Äss du kommer blir jag glad". "Äss (eller "ess") i stället för "om" fanns i södra Sverige och har undersökts av språkvetare.- ordet "duktig" som kan rymma omdömen man inte alltid stämmer in i- hur kom uttrycket "flång ny" att landa i Göteborg?- "katig" - förr i hela landet; numera, kanske, mest i Småland- "inte ens detta" - om "ens" och dess ursprung- kinkiga ungar som kallas "kittburk" i Gästrikland

6 Jun 201340min

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor  med fokus på uttal

Har prillan påverkat det svenska ljudsystemet? Språkfrågor med fokus på uttal

En lyssnare som är snusare har märkt att han har svårigheter med vissa uttal och ställer frågan: har svenskarnas snusande lett till uttalsförändringar som är bestående? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och uttal och artikulation men kommer också in på stavning.Samtliga språkfrågor nedan. Vi vill korrigera en uppgift från tidigare program: ordet utgå som ställde till tolkningsproblem för en lyssnare häromveckan finns faktiskt med på Svarta listan. Ord och uttryck som kan ersättas i författningsspråk (utgiven av Statsrådsberedningen). Däremot behandlas inte den användning som programmets lyssnare drabbades av i en skrivelse från Skattemyndigheten där det stod avgift om xx kronor utgår. Lyssnare berättade hur han tänkte på formuleringen programmet utgår (som ju betyder att programmet strukits) och tolkade skrivelsen som att han slapp avgiften. Felaktigt, skulle det visa sig, men Skattemyndigheten medgav luddighet i formuleringen och efterskänkte avgiften! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga språkfrågor i veckans program:- Om vår förmåga att skilja verklig tal från teater- har vårt snusande påverkat vårt uttal och språkljuden i svenskan?- ”med” som bli ”me” eller ”mä”- tidsplan eller tidplan- och vad är en ”chefläkare”- om språkfel på webben- ord som ser konstiga ut i stavningen: ”kommunnivå”- ”heller” som blir ”hellre”

4 Jun 201323min

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Två norska språk – om historiska och känslomässiga band

Hur ser framtiden ut för nynorskan, ett av Norges två skriftspråk? Ja, Martin Skjekkeland, professor i nordisk språkvetenskap vid Universitet i Agder i södra Norge, är inte optimistisk. Bokmålet, det danskbaserade skriftspråket, vinner stadigt terräng och varken norska medier eller läromedel uppfyller kraven på publikationer på båda språken. Själv är han en varm anhängare av nynorska, som han hävdar bidrar till ett tydligare språk, fritt från floskler och han tröstas något av att norska författare och dramatiker gärna skriver på nynorska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla besvarade frågor:-"lusinvasion" är det bästa ordet!-”rätt att” i stället för ”fastän” – en lokal företeelse och en föga uppmärksammad subjunktion-om liten och lilla och om bestämdhet, utifrån exemplen "en liten katt", "den lilla katten" och "den lilla katt som kom" -äro/voro - om språkriktighet och stilnivå-att blanda språk - om kodväxling och medveten språkblandning

28 Mai 201324min

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket.  Språkfrågor om små detaljer

Ingen fara - ett uttryck som numera inte betyder så mycket. Språkfrågor om små detaljer

Vissa ord och uttryck är så diskreta att vi sällan tänker på deras verkliga innebörd. Ett sådant verkar vara det lilla svarsuttrycket ingen fara. En lyssnare rapporterar i veckans program hur hon ofta hör det användas som svar där hon inte alls tycker det passar. Vad har hänt med ingen fara? Professor Lars-Gunnar Anderssonbesvarar lyssnarfrågor om till synes små förskjutningar i betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-preteritum eller imperfekt-om huruvida-eller hur-”ingen fara”-hon eller henne- ändelsen –is-mena på-vilken/vad för

21 Mai 201324min

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

Levande tvåspråkighet i Wales och språkfel som kan kosta pengar

I Wales lever kymriskan och en femtedel av befolkningen är tvåspråkig. Vår reporter besöker en skola där all undervisning sker på kymriska, eller walesiska, och där eleverna bara ser fördelar med sin tvåspråkighet. Men varför har det gått så bra i Wales, medan de keltiska minoritetsspråken i Irland och Skottland är hotade? Rektorn Dylan Jones ser historiska anledningar till det. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -bokal i stället för pokal-mumsbit eller munsbit?-vad betyder ”paulun”?-bebisar och spädbarn-kan man ”tilldömas” något dåligt?-bakom och framför ratten-”avgift utgår” – vad händer då?

14 Mai 201324min

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Detektivarbete på plats. Språket om att söka efter ortnamnens betydelse

Catarina Röjder har cyklat runt på landsbygden i norra Bohuslän för att utreda ursprunget till bebyggelsenamnen i Tanums härad. Det börjar med mödosamt arbete i gamla böcker, men ibland faller alla bitarna på plats först när man ser en särskild sten, eller formen på en gårdsplan, berättar hon. Hennes dokumentation finns nu samlad i en skrift från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Den snabba förändringen av landsbygden har lett till att många gårds- och bynamn nu bara finns bevarade i ortnamnsförteckningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om olika sorters svårigheter i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-är svenska svårare än andra språk?-ja, jo, nej – svårt att lära sig för utlänningar-invasion/invadering-datormusar eller datormöss-”ensam flyktingbarn dumpad” – rätt eller fel?-och foge-s igen: chefläkare eller chefsläkare?

7 Mai 201324min

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

Vad gör vi med fokus och kreativitet? Språket med många exempel på hur vårt ordförråd förnyas

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”?-att se i syne, men vad då med hörseln?-när kom ordet ”kreativitet” in i språket?-längst eller längs vägen?-golfmajorn-sejva saknas i ordboken-”mående” tar över inom vård och omsorg-vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

30 Apr 201324min

Det hänger på uttalet

Det hänger på uttalet

Finns det två människor som har exakt samma språk, frågade en elev och hennes lärare ställde frågan till programmet. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra frågor där uttalet står i fokus i veckans program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor: -talar två likadant? -rikssvenska/finlandssvenska -är dalmål allra ålderdomligast bland svenska dialekter? -varför så konstiga betoningar i radio? -”att” och ”och” som bli ”å” -”nu är det klarrt” – varför detta uttal? -väsentlig – uttal och betoning förbryllar

23 Apr 201324min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
rss-rekommandert
jss
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
villmarksliv
dekodet-2
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-overskuddsliv
rss-nysgjerrige-norge
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fremtid-pa-frys
nordnorsk-historie
hva-er-greia-med
abels-tarn
fjellsportpodden
abid-nadia-skyld-og-skam