Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Episoder(1000)

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar (R)

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar (R)

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ombord fanns Gustaf Arrhenius och Curt Landén, som hörs i programmet och som båda gick bort nyligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup – proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Programmet är en repris från den 19 juni 2018. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

12 Feb 201919min

Nödrop från förlossningsfabriken

Nödrop från förlossningsfabriken

Att jobba som barnmorska kan vara fantastiskt. Men det saknas barnmorskor i förlossningsvården och det är svårt att rekrytera. Ansvar, stress och spring mellan födande mammor kan bli för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många barnmorskor lämnar förlossningsvården för att få ett mer hållbart jobb. Ny forskning visar också att barnmorskor och läkare kan drabbas av posttraumatisk stress efter svåra händelser med mammor och barn. I programmet möter vi förstföderskan Admira Vrabac, och barnmorskan Margareta Aveskog som fortsätter jobba som pensionär då det saknas barnmorskor i förlossningsvården. Vi träffar också Hannah Lundkvist och Jenny Grälls som slutat på förlossningen och valt andra jobb. Ann Båth som är avdelningschef på förlossningen i Uppsala. Forskaren och läkaren Åsa Wahlberg som skrivit avhandlingen Second Victims in Swedish obstetrics, och Mia Ahlberg som är ordförande i barnmorskeförbundet. Cecilia OhlénCecilia.Ohlen@sverigesradio.se

12 Feb 201919min

Varför lära in utantill när det bara är att googla?

Varför lära in utantill när det bara är att googla?

Det borde bli viktigare att lära sig utantill i skolan, menar forskare. Och genom att utgå från hur hjärnan fungerar kan det gå betydligt lättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kunna saker utantill är avgörande för att kunskap ska kunna fördjupas och för att förstå matematik. Det visar bland annat studien Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices från Mälardalens högskola. Skolan borde betona utantillkunskaper mer, anser forskare som medverkar i programmet. I forskningsprojektet Den lärande hjärnan från Umeå universitet undersöks hur inlärning kan bli mer effektiv. Medverkar i programmet gör Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs Universitet, Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, och Bert Jonsson, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Feb 201919min

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. MED: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

7 Feb 201919min

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

7 Feb 201919min

Präster gör sig redo för smarta robotar

Präster gör sig redo för smarta robotar

Hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens? Hur kommer smarta robotar att påverka oss som människor? Frågor som dessa togs upp till diskussion på prästdagarna i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Biskop Johan Tyrberg har själv en smart högtalare hemma, som han tycker att han bör tala trevligt till trots att det bara är en maskin. Tyrberg är den som står bakom prästdagarna i Lund, som ägnades helt åt frågor om artificiell intelligens. Självkörande bilar, smarta robotar och AI i vården är frågor som blir allt mer aktuella. Prästerna behöver vara beredda på diskussionerna ute i sina församlingar, menar biskopen. Och i kärnan av funderingarna finns den urgamla teologiska frågan: Vad innebär det att vara människa? I programmet medverkar: Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift. Prästerna Josefina Solberg, Martin Skåring, Mikael Göth, Minna Maksimov och Kristina Sjöström. Malcolm Brown, präst och samordnare för etikfrågor i Church of England. Sara Wrige, teknologie doktor och präst. Kalle Åström, matematikprofessor vid Lunds universitet som startat ett nätverk för AI-forskare i Lund. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

5 Feb 201919min

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

4 Feb 201919min

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Kvinnor och män över 70 blir allt mer lika varandra både medicinskt och psykiskt. Det är en av de slutsatser man kan dra av H70 studien som nu pågått i snart 50 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ett tack för hjälpen bjöd forskare i den så kallade H70-studien in alla de göteborgare födda 1944 som bidragit med data till denna unika undersökning. Och deltagarna kom, i massor, för att få veta mer om all den forskning som datainsamlingen bidrar till, hur långt den kommit och vad forskarna inom sina olika fack hoppades kunna åstadkomma. I programmet medverkar Ingmar Skoog, forskningsledare och föreståndare för AgeCap, Hanna Falk Erhag, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet, Erik Westman, forskare i klinisk geriatrik KI, Johan Skoog, doktorand psykologiska institutionen Göteborgs Universitet, Gösta Olin, försöksdeltagare samt Lena Jacobsson och Margareta Göransson, försöksdeltagare. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Feb 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
dekodet-2
sinnsyn
rss-rekommandert
villmarksliv
forskningno
rss-paradigmepodden
rss-nysgjerrige-norge
tomprat-med-gunnar-tjomlid
pod-britannia
tidlose-historier
doktor-fives-podcast
fremtid-pa-frys
noen-har-snakket-sammen
rss-psykologipodcasten-synapsen
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam