Så fick Ukraina världens bördigaste jord
Ukrainas berömda svarta jord har gjort landet till Europas kornbod, som det brukar heta. Men hur kommer det sig att den hamnat just där, i ett så tjockt lager? Och vad är det som gör den svarta jorden så bördig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter vi en svensk bonde som har brukat den svarta jorden i Ukraina, och som tillsammans med en jordforskare förklarar varför den finns där och varför den är så bra. Och så hör vi en historiker berätta om hur den bördiga åkermarken och dess avkastning har hanterats genom tiderna, och hur viktig den är idag för länder som köper in spannmål. Medverkande: Stefan Stolt, lantbrukare; Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet; Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi, Stockholms universitet.Reporter: Gustaf KlarinProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
21 Mar 202219min
Återvinningen av elbilsbatterier - nu lämnar den stenåldern bakom sig
Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten. För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
15 Mar 202219min
Vraken identifieras och lyfter vår dramatiska historia
Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han. Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland. Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han. Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark
14 Mar 202219min
Informationskriget i Ryssland – "dimridåerna tunnare än någonsin"
Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.ProgramledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
8 Mar 202219min
Så har pandemin rustat oss inför de nya hoten
Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker UppsalaMusik i programmet:Toapapper/Jacke SjödinSocial distansering/Jacke SjödinNej mutationer/Jacke SjödinHobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
7 Mar 202219min
IPCC: Så ska "grodmarschen mot undergången" brytas
Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.ProgramledareSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se
1 Mar 202219min
Cyberkriget – den dolda fronten i Ukraina
Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
28 Feb 202221min
Elflyg - som vanligt flyg men med skön fossilfri känsla i magen (R)
Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial). Programmet är en repris från 8 nov 2021. Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
22 Feb 202219min
