Perfektionism får dig att prestera sämre

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner ”Fredrik” att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner – och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande.Länkar till information om konspirationsteorier: https://fojo.se/faktajouren/ https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/ https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Apr 202119min

På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen. Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 15 december förra året.

4 Apr 202119min

Just nu pågår den judiska högtiden Pesach som firar befrielsen ur slaveriet och uttåget ur Egypten. Men har uttåget verkligen ägt rum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad säger forskningen om de tio plågor som drabbar Egyptens folk - vilket leder till att faraon beslutar sig för att låta israeliterna gå? Berättelsen är central för judendomen och kristendomen, och har också innebörd för islam. Därför har den blivit viktig också att förklara. Men det är inte helt enkelt att passa den bibliska berättelsen till ett historiskt skeende. Tillsammans med Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik och arkeolog berättar vi om händelser som kan ligga bakom den bibliska berättelsen om uttåget. Vi hör även författaren och hobbyforskaren Siro Trevisanato, som menar att plågorna har ägt rum och att de alla kan spåras till ett av världens största vulkanutbrott på dagens Santorini. I programmet hörs: Daniel Leviathan, doktorand i judaistik och arkeolog, Siro Trevisanato, författare och hobbyforskare. ReporterSimon Moser ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Mar 202119min

Antalet elfordon på våra vägar har ökat kraftigt det senaste året. Är elbilen det optimala valet för den som vill göra sitt bästa för miljö och klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elbil, laddhybrid, bränslecellsbil? Eller bil som drivs med biobränsle i en förbränningsmotor – vad är egentligen det bästa miljövalet? Frågorna är många inför köpet av en ny bil, vilket märks hos bilsäljarna nu när efterfrågan på eldrivna bilar ökar stadigt. EU:s nya utsläppskrav för år 2030 driver på, och att vi i Sverige ska ha en fossil-oberoende fordonsflotta om 9 år. Men räcker utsläppskraven för att avgöra hur miljöanpassad bilen är? Nja, menar forskare. Det är inte så enkelt som att bara titta på vad som kommer ut ur avgasröret. Man måste se till hela bilens livscykel – från tillverkning till skrotning. Och för elbilar spelar batteriet stor roll i kalkylen. Vissa biobränslen är fortfarande bra alternativ. I programmet hörs: Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorteknik vid Lunds universitet, Frances Sprei, forskare i hållbar mobilitet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Björn Wickman, fysiker på Chalmers tekniska högskola, Ola Willstrand, projektledare hos forskningsinstitutet Rise i Borås, Erik Widelund, bilsäljare hos Torvalla bil i Gustavsberg utanför Stockholm. ReporterMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Mar 202119min

Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 10 november 2020. ReporterGustaf Klarin ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Mar 202119min

I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit? I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Mar 202119min

Nu i vår kommer svenska polisen att ta ett nytt system för ansiktsigenkänning i drift för första gången. Samtidigt växer kritiken mot tekniken. I USA har den förbjudits i flera städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att jämföra miljontals bilder på ansikten kan algoritmer snabbt lära sig att känna igen och hitta ett eftersökt ansikte i en folksamling. Men tekniken är långt ifrån perfekt. I USA har tekniken flera gånger lett till felaktiga gripanden och kritiker pekar på att algoritmerna ofta tar fel på människor med mörk hudfärg och har svårare att korrekt bedöma kvinnliga ansikten. Det har lett till att flera av de stora techbolagen som ligger bakom tekniken inte längre säljer den till polismyndigheter i USA. Och i allt fler amerikanska städer införs nu förbud mot ansiktsigenkänning. Även i Europa vill civilrättsorganisationer som European Digital Rights, EDRI, att den ska förbjudas. Men riskerna måste vägas mot fördelarna, menar Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum som tagit fram polisens nya verktyg. I programmet hörs: Jörgen Ahlberg, docent på Linköpings Universitet, Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi på Stockholms Universitet, Niclas Appleby, forensiker på NFC i Linköping, Ella Jakubowska, policy and campaigns officer på European Digital Rights EDRI. ReporterMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Mar 202119min

Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar. På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det. I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, Marie Bixo, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. ReporterMalin Marckomalin.marcko@gmail.com ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Mar 202119min