Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det
Språket5 Mai

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Episoder(925)

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det var är klockan och hur mycket är klockan? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Jul 20098min

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höft Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Jul 200923min

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll:- vad händer med infinitivmärket att? - och även att i andra situationer - dessa och dem - när vi inte betyder vi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Jul 20099min

Bästa sättet att lära sig läsa

Bästa sättet att lära sig läsa

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Jul 200924min

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter - dofta över - rättare - kreti och pleti - dricks Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Jul 20099min

Jojkens dialekter

Jojkens dialekter

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling Jojkberättelser studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

15 Jul 200924min

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför modersmål men fädernesland - utomlands som luddigt begrepp - hur bibehålla svenskan utomlands? - behöver svenska barn svenska glosor i läxa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Jul 20098min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
jss
sinnsyn
forskningno
villmarksliv
rss-overskuddsliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
fjellsportpodden
abid-nadia-skyld-og-skam
pod-britannia
nevropodden
sovnpodden
dekodet-2
aldring-og-helse-podden
abels-tarn