Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar

Syrefria bottnar har vi länge hört talas om som ett problem i Östersjön. Liknande problem finns i andra kustnära områden världen över. Nu rapporteras om sjunkande syrehalter även ute i oceanernas fria havsmassor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När syret försvinner från bottenvattnet kan de flesta arter inte leva där. Som orsak till syrebristen brukar näringstillförsel från land nämnas – den leder till stor tillväxt av organismer i havet, och när de sedan faller till botten och bryts ner gör den processen slut på syret. Men i den syreminskning vi ser nu spelar också det allt varmare klimatet en roll. Forskarna kallar det champagne-effekten – havets syre bubblar upp till ytan som bubblorna i ett champagneglas. Vart kommer det all leda för havets ekosystem? Susanna Baltscheffskysusanna.baltscheffsky@sverigesradio.se Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

28 Mar 201919min

Almsjukan sveper bort almbestånd i både Sverige, Europa och Nordamerika. När almen försvinner tar den med sig ett hundratal arter som är beroende av den. Men i de gamla trädens ställe kommer hybridalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Almsjukan fortsätter att sprida sig. Det är en svamp som sprids med skalbaggar, och som dödar träden. Då slår den också ut det hundratal arter som är beroende av almen. Men nu sprids nya hybridalmar, korsningar mellan olika sorters almar, som tar över när de gamla inhemska träden faller. Kan de ge en fristad åt de hotade arterna? Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Mar 201919min

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Mar 201919min

Många växter och djur hotas idag av utrotning och deras livsmiljöer förstörs. Men hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Mar 201919min

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar. Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Mar 201919min

Kan utvecklingsstörningar, schizofreni och autism förklaras genom att följa hjärncellers utveckling? En vision är att ta fram behandlingar med transplantation av en viss sorts hjärnceller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Anna Falks labb på Karolinska Institutet används den nobelprisbelönade tekniken att backa hudceller till inducerade pluripotenta stamceller - så kallade IPS-celler. Dessa kan sedan utvecklas till alla sorters celler. Genom att jämföra utvecklingsvägen av IPS-celler från friska donatorer och från till exempel schizofrenipatienter hittar forskarna intressanta skillnader. I programmet hörs: Anna Falk, docent och forskningsledare Falk Lab KI, Malin Parmar, professor cellulär neurovetenskap Lunds universitet. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Mar 201919min

Vårt moderna batteridrivna liv måste bli mer miljövänligt. De nya batterierna blir inte nödvändigtvis lika kraftfulla som dagens bästa, utan ger istället mer el för pengarna och sparar på resurserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det forskas intensivt på att skapa bättre, effektivare och miljövänliga batterier, inte minst till bilindustrin. Fortfarande dominerar litium-jonbatterierna, men nya typer är på gång. Till exempel billiga natriumbatterier. Andra idéer som kan dyka upp i framtiden är de strukturella batterierna, där en bildörr eller skalet till en dator kan vara själva batteriet. Professorerna Kristina Edström och Daniel Brandell forskar på nya batterier vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet där Ronnie Mogensen är doktorand. Professor Dan Zenkert och doktoranden Kevin Peuvot tar fram strukturella batterier vid KTH i Stockholm. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

19 Mar 201919min

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli. På Chalmers leder professor Christian Ekberg en grupp där Dr Cristian Tunsu arbetar med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Ekberg tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik. I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

18 Mar 201919min