Så ska vikingaskeppets hemligheter avslöjas (R)
För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. ProgramledareAgnes Faxénagnes.faxen@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
4 Aug 201919min
"Ung man sökes av kåt stilig herre"
"Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu. För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt. Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet. Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
1 Aug 201919min
Kan hundar känna lukten av smärta? (R)
Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
31 Jul 201919min
Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)
Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Jul 201919min
Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)
Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Jul 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet (R)
I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
28 Jul 201919min
Hoppet ökar för solbränsle
I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren. Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol. De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
25 Jul 201919min
Klardrömma – en förmåga hos många med narkolepsi (R)
Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris från mars 2019. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
24 Jul 201919min
