Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet
Företagen står idag på kö för att bygga stora vindkraftparker längs våra kuster. Med allt större turbiner på höga torn ger de massor med energi i havsvindarna. Men vet vi vad de gör med miljön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utanför kusten i Södermanland och Östergötland projekteras just nu för vindkraftparkerna Långgrund 1 och 2. De är ännu på planeringsstadiet, men med 200 turbiner på över 300 meter höga torn skulle de producera lika mycket ström som en kärnkraftreaktor. Det här är bara ett av många projekt för havsbaserade vindkraftprojekt som just nu väntar på tillstånd från myndigheterna.Vindkraften i havet kan ge ett rejält tillskott av energi till den södra halvan av Sverige, men hur påverkar vindkraftparkerna djurlivet och skärgårdsmiljön och vad gör de med utsikten? Vi frågar forskare och intressenter.Medverkande: Per Edström, projektledare Sveavind Offshore; Lena Bergström, docent marinekologi SLU; Martin Green, forskare biodiversitet Lunds universitet; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Carl Hamilton, skärgårdsutvecklare Region Östergötland.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
9 Mai 202219min
Så kan vi hindra att solstormar lamslår vårt moderna samhälle
Vårt högteknologiska samhälle med sitt beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter blir allt känsligare för solstormar. Nu visar en studie att kraftfulla sådana kan inträffa även under delar av den 11 år långa solcykeln när solens aktivitet allmänt sett är låg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem. Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas. Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
3 Mai 202219min
Framtidens elproduktion som alla vill ha - någon annanstans
Sverige behöver massor av ny elkraft, och om vi snabbt ska bygga ut produktionen av fossilfri el så är det vindkraft som gäller. Men få vill ha turbinerna där de bor. Så vad gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Argumenten som förs fram mot vindkraftparkerna är många, som att tornen förstör utsikten och för med sig störande ljud, att de dödar fåglar och sänker huspriserna. Många kommuner använder därför sin rätt att säga nej till vindturbinerna med sitt veto, ofta med stöd från lokala protestgrupper. Under 2021 blev det nej till nästan 80 procent av de kraftverk som det ansöktes om.Men vi behöver ju elen. Så var ska då vindsnurrorna byggas, och hur mycket ligger det i farhågorna som framförs? Är ljuden verkligen hälsofarliga? Och hur många fåglar dör av rotorbladen? Vi pratar med forskare, vindkraftföretag och protesterande husägare.Medverkande: Nils Ringborg, talesperson Holmen Energi; Per Olof Strandberg, ordförande Rättvisa vindar norra Östergötland; Martin Green, forskare inom biodiversitet Lunds Universitet; Stephen Jarvis, miljöekonom London School of Economics; Karl Bolin, lektor ljud och akustik KTH; Ingela Lindqvist, miljöjurist Energiföretagen.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
2 Mai 202219min
Därför biter inte sanktionerna på kriget i Ukraina
Hur bra fungerar egentligen sanktionerna mot Ryssland för att få stopp på kriget i Ukraina? Och vad visar forskningen om vad som historiskt har krävts för att sanktioner lyckas eller misslyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En livfull opposition brukar vara en förutsättning och en annan att hela världen sluter upp bakom åtgärderna, och här finns stora utmaningar i fallet med Ryssland. Dessutom saknas tydligt formulerade mål för sanktionerna, och kanske ska de till stor del ses som en allmän ”bestraffning” mot Ryssland för ett oacceptabelt beteende, snarare än som en genomtänkt metod, säger gästerna i dagens program. När det gäller den breda massan av ryssar så har de inte påverkats så mycket än av sanktionerna. Men de riktade sanktionerna mot eliten kanske kan få en betydelse.Medverkande: Peter Wallensteen, senior professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Lisa Hultman, professor i freds och konfliktforskning vid Uppsala universitet; Ann-Mari Sätre, forskningsledare och docent i nationalekonomi vid Ryssland och Eurasieninstitutionen vid Uppsala universitet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
26 Apr 202219min
