Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)
Vetenskapsradion27 Jun 2022

Leka med en kompis roligare än Youtube (repris)

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.

Programmet är en repris från 28 mars 2022.

Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.

Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Episoder(1000)

Fattigmaten kan bli framtidens proteingröda

Fattigmaten kan bli framtidens proteingröda

Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter. I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast. ProgramledareUlla de Verdier ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Okt 202019min

Hur säker blir vindkraftens utbyggnad?

Hur säker blir vindkraftens utbyggnad?

Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det byggs vindkraftverk som aldrig förr, främst i norra Sverige. Men det fattas kraftledningar mellan norr och söder. En annan utmaning för elsystemet när vinden svarar för en allt större del av produktionen är att på olika sätt minska beroendet av så kallad svängmassa, den rotationsenergi som finns i kärn- och vattenkraftverk men inte i vindkraftverk. Svängmassan är väsentlig för att undvika dippar och avbrott i den allmänna strömförsörjningen. Vi möter också vindkraftpionjären som ledde det idéella bygget av Sveriges första vindkraftverk för 43 år sen. Medverkar gör Lennart Söder, kraftsystemforskare vid KTH, Bengt Simmingsköld, vindkraftpionjär och tidigare vd för Eolus vind. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Sep 202019min

Hotet mot elsystemet – om den förnybara elen

Hotet mot elsystemet – om den förnybara elen

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare. Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid. Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Sep 202019min

Coronavaccinet - kapplöpningens följder

Coronavaccinet - kapplöpningens följder

Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga. Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det? Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Sep 202019min

Varningsrop från idrottens coronavärld

Varningsrop från idrottens coronavärld

Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda. Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år. Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan. I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb. ReporterYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

18 Sep 202019min

Tvillingar ger nya insikter om ADHD

Tvillingar ger nya insikter om ADHD

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Sep 202019min

Tvillingar - nyckeln till gåtan om arvet och miljön

Tvillingar - nyckeln till gåtan om arvet och miljön

Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna. I programmet hörs: Patrik Magnusson, ansvarig för det svenska tvillingregistret, Nancy Pedersen, tvillingforskare, nationalekonomen Anders Stenberg och tvillingparet Ulrika och Erika Bergqvist. ReporterTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Sep 202019min

Vätgasen – den smarta energibäraren

Vätgasen – den smarta energibäraren

Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten. Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri. I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar. I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers. ReporterMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Sep 202019min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
rss-rekommandert
forskningno
rss-paradigmepodden
dekodet-2
tomprat-med-gunnar-tjomlid
pod-britannia
doktor-fives-podcast
villmarksliv
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam
nordnorsk-historie
nevropodden