Kan hundar känna lukten av smärta? (R)
Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
31 Jul 201919min
Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)
Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Jul 201919min
Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)
Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Jul 201919min
Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet (R)
I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
28 Jul 201919min
Hoppet ökar för solbränsle
I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren. Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol. De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
25 Jul 201919min
Klardrömma – en förmåga hos många med narkolepsi (R)
Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris från mars 2019. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
24 Jul 201919min
Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt (R)
De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Programmet är en repris från februari 2019. Programledare: Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
23 Jul 201919min
Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna (R)
Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Programmet är en repris från februari i år. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
22 Jul 201919min
