Bland medeltidskyrkans vulvgrafitti

1647 förbjöds all jakt i Sverige för folk som inte var adliga. Historikern Ulf Nyrén har studerat hur bönderna och prästerna reagerade på förbudet, och varför det var så viktigt för frälset att lägga beslag på jakträttigheterna. - De enda som tycks ha reagerat mot förbudet är prästerna, som var upprörda över att de inte ens fick skjuta sig en hare, berättar Ulf Nyrén. Kanske var det också de hårda straffsatserna som gjorde att få människor tycks ha lockats till tjuvjakt under de 150 år som jakten var förbjuden för icke-adliga. Livstids straffarbete eller galgen väntade de som trotsade de kungliga jaktförordningarna. Vad som däremot var fritt att skjuta för vem som helst, oavsett börd, var de stora rovdjuren. - Ja, det är en väldigt märklig´utveckling, att det var skottpengar på varg ända långt in på 1900-talet, säger Ulf Nyrén. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också romerna under andra världskriget med anledning av Förintelsens minnesdag. Inom akademiska kretsar pågår debatten fortfarande om man skall se folkmordet på romerna som en del av Förintelsen, eller som ett separat fenomen. - Det finns vissa forskare som till och med menar att folkmordet på romerna inte ens borde benämnas folkmord, berättar historikern Matthew Kott. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Jan 201124min

Det har gått 20 år sedan Populär Historia drog igång marknaden för historiska tidskrifter i Sverige. Sedan dess har utvecklingen exploderat och idag finns mer än ett halvdussin publikationer. Den senaste i raden av historiska tidskrifter är Biografi, systertidning till Populär Historia, som hamnar i butikerna denna vecka. Vetenskapsradion Historia frågar redaktören Anna Larsdotter varför det behövs ännu fler historietidskrifter. - Vi har sett att intresset för historia blir allt bredare och mer diversifierat. Dessutom är läsarna allt mer intreserade av de personliga berättelserna och av människoöden, och tidningen Biografi är tänkt att tillmötesgå dessa önskemål, berättar Anna Larsdotter. Bodil Axelsson, som forskat om svenska historietidningar, menar att tidskrifterna med små förändringar återberättar samma historia om krig och kungligheter, och att denna historieskrivning i allt högre grad formar allmänhetens historiesyn. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Klas Åmark, aktuell med boken "Att bo granne med ondskan", för att ta reda på varför vårt intresse för andra världskriget aldrig tycks falna. - En orsak till det stora intresset är att Nazityskland och Förintelsen på ett djupt plan ifrågasätter våra föreställningar om det moderna samhället. Det visade sig att ondskan var möjlig även i vår tid, i samhällen som vi trott var civiliserade, moderna, bland människor som var ungefär som vi själva. Hur ska vi då se på Sveriges agerande och hållning gentemot Nazityskland? Finns det överhuvudtaget mer att säga? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Jan 201124min

Höstterminen 2009 drog Sveriges första spetsutbildningar i teoretiska ämnen igång. På Katedralsskolan i Lund skapades landets enda spetsutbildning i historia och Vetenskapsradion Historia besöker andraårseleverna för att ta reda på vad de tycker om sin utbildning och vad de egentligen får lära sig. - Jag har vetat att jag ville jobba med historia sedan jag var tio år, säger Sara Kopljar, en av eleverna i spetsutbildningsklassen. Med anledning av den TV-aktuella serien The Pacific undersöker också Vetenskapsradion Historia vilken bild av kriget i Stilla Havet som nu skapas. Krigshistorikern Thomas Roth menar att tiden nu blivit mogen för att berätta också denna sida av andra världskriget, och menar att Japans krigsförbrytelser allt för lämnge sopats under mattan. - Man kan nog jämföra japanernas brott med nazisternas, om man tittar på vad de utsatte exempelvis koreaner och kineser och sina krigsfångar för, menar Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jan 201124min

Redan i det gamla Egypten och i sumerernas rike planterades träd i räta rader. Romarna anlade alléer för att skänka skugga åt vägfarare. Vetenskapsradion Historia vandrar längs några av Skånes alléer för att söka de svenska alléernas historiska rötter. - Det stora uppsvinget för de svenska alléerna kom på 1700-talet, berättar Patrik Olsson, kulturgeograf vid Lunds universitet som studerar allérnas historia. Men från början var det ofta små pilträd som planterades längs uppfarterna till gods och in mot städerna - de stora imponerande lindarna och almarna kom senare. Och det var inte alltid som alléerna var statussymboler - lika ofta kunde de fungera som viktiga virkesmagasin. - Kunskapen om alléernas historia är viktig för dagens kulturmiljövårdare, och lyckligtvis verkar det som att alléerna går mot en ljus framtid idag, menar Patrik Olsson. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det franska köket nu hamnat på listan över UNESCO:s immateriella kulturarv. Sättet att äta, och vad man ätit i Frankrike har också långa historiska anor, och mathistorikern Patrick Rambourg berättar om det franska kökets utveckling från medeltiden in i våra dagar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Jan 201124min

För exakt hundra år sedan lades grunden för ett riskabelt svenskt gruvbrytningsprojekt på Svalbard. Platsen, längst in i Billefjorden på västra Spetsbergen, var tänkt att bli centrum för svensk kolbrytning på Svalbard, och skulle lägga grunden för svenska territoriella anspråk på ön. Men projektet misslyckades, och Pyramiden övergick så småningom i sovjetisk ägo. Vetenskapsradion Historia reser till Pyramiden, där resterna av den rysk-svenska gruvbyn fortfarande finns kvar, bland annat med världens nordligaste Leninstaty. - Det mesta av den svenska gruvverksamheten på Svalbard är försvunnet, men vissa husgrunder finns kvar än idag, berättar teknikhistoriker Dag Avango. Dessutom uppmärksammas invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Anders Johnson, författare till den aktuella boken Garpar, gipskatter och svartskallar, berättar om hur invandrarna har vitaliserat svensk ekonomi och företagsamhet, allt sedan medeltidens katedralbyggare och tyska köpmän. Under 1900-talet var det inte minst folk ifrån Italien, Grekland och Mellanöstern som kom att lägga grunden för flera framgångsrika svenska företag, däribland olivoljepionjären Fernando Di Luca, baddräktskungen Panos Papadopoulos, golvläggarmästaren Darko Pervan och tidningsdrottningen Amelia Adamo. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Des 201024min

Traditionsenligt bjuder Vetenskapsradion Historia på julklappstips för den historiesugne. Trenderna hos årets historiebokutgivning granskas, och redaktionen lyfter fram höjdpunkterna, men också ett och annat bottennapp. Dessutom speltestas det strategiska spelet Wings of War, där spelarna, såhär i det svenska flygets hundraårsjubileumstid, kan ikläda sig rollen av ett flygaräss från första världskriget. Den aktuella DVD-boxen Pacific, liksom kritikerrosade tv-spelet Assassins Creed Brotherhood, tas också upp i programmet. Programledare är Tobias Svanelid. Böcker, spel och DVD:er som presenteras i programmet: Tredje rikets öga av H G Hiller von Gartringen Joseph Goebbels av Lars Ericson Wolke Jag var Hitlers livvakt av Rochus Misch Hitlers knarkande hantlangare av Bosse Schön 101 historiska myter av Thomas Oldrup och Åke Persson Den sårbara supermakten av Erik Åsard Ladies av Johan Hakelius Ivans krig av Catherine Merridale I Stalins våld av Artur Szulc Stalins barn av Owen Matthews Tempelbranden av Catharina Ingelman Sundberg Assassin's Creed Brotherhood av Ubisoft Wings of War av Andrea Angiolino och Pier Giorgio Paglia The Pacific av bland andra Tom Hanks och Steven Spielberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Des 201024min

Vid Rissne strax norr om Stockholm gräver arkeologerna ut ett tidigt kristet gravfält. Men skeletten visar spår som tyder på att gamla hedniska riter också varit inblandade under begravningarna. - Vi har hittar flera tecken som tyder på att de som bodde på Rissne gård och begravde sina döda här var rädda för att deras släktingar skulle gå igen om de begravdes på det nya kristna viset, berättar arkeologen Lotta Mejsholm. Enligt kristen sed skulle kropparna begravas orörda, liggande i kistor vända i öst-västlig riktning, men vid Rissne har arkeologerna hittat spår av brända ben, nedtyngande stenblock och vilsekomna kranier, som tyder på att gårdsfolket vidtagit försiktighetsåtgärder i syfte att slippa gengångare. - Den här övergångsperioden mellan hednisk och kristen tid tycks ha varit påfrestande och kanske ångestskapande för folket i Rissne, som hittat på egna sätt att handskas med sin rädsla, menar Lotta Mejsholm. I Vetenskapsradion Historia berättas också om de utländska uppfinnare och entreprenörer som låg bakom det svenska ekonomiska undret på 1800-talet. Författaren Anders Johnson berättar utifrån sin aktuella bok Garpar, gipskatter och svartskallar om människorna bakom svenska ekonomiska framgångssagor som Zoégakaffet, Mazettichokladen, Beckerfärgen och Bukowskis konsthandel, alla exempel på invandrade entreprenörskap. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Des 201024min

- De gräver med Bibeln i ena handen och spaden i den andra, säger antikvetaren Hans Furuhagen om många av de arkeologer som arbetat i det Heliga Landet. I en aktuell bok berättar han historien om Bibelns arkeologer, som allt sedan 1700-talet letts av bibeltexter och trossatser, snarare än källkritik och vetenskaplig noggrannhet. - De har sett Bibeln som en tillförlitlig historisk källa och försökt använda arkeologin för att bevisa dess skrifter, berättar Hans Furuhagen. Problemet är att Bibeln inte är en historiebok och att den här typen av arkeologi leder forskningen på irrvägar, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Furuhagens Bibeln och arkeologerna, som redan fått kritik för att slå hål på Bibelns berättelser, som fortfarande betyder mycket för miljontals människor, såväl i Sverige som internationellt. Dessutom uppmärksammas boken som vill lyfta fram invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under de senaste 1000 åren. Anders Johnson, aktuell med Garpar, gipskatter och svartskallar berättar om medeltidens katerdralbyggare, Hansans tyskar, vallonska entreprenörer och 1700-talets Lilla London i Göteborg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Des 201024min