Bland medeltidskyrkans vulvgrafitti

Sveriges Nationella Förbund var det största extremnationalistiska partiet i Sverige under tiden fram till andra världskriget, med som mest bortåt 40 000 medlemmar. På 1930-talet hade man dessutom tre representanter i riksdagen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar partiet som också var bland de första att förneka Förintelsen av Europas judar. - Jag menar att den svenska extremhögern var bland de första att påstå att Förintelsen av judarna bara var antitysk propaganda, menar Stéphane Bruchfeld. Bruchfeld har studerat Sveriges Nationella Förbund, från de att de bildades som en ungdomsavdelning inom dåtidens Moderaterna 1915, tills dess att rörelsen försvagas efter andra världskriget. Han menar att de inte kan beskrivas som ett rent nazistiskt parti, men att de var starkt tyskvänliga, och närde antidemokratiska, rasitiska och antisemitiska idéer. - De drivande bakom det berömda Bollhusmötet vid Uppsala universitet 1939 var också medlemmar i SNF, berättar författaren Ola Larsmo, som också menar att forskare hittills gjort ett dåligt jobb för att lyfta fram svenska tidigare nazisympatisörer i ljuset. - Många av SNF:s meldemmar togs upp av Högerns riksorganisation efter kriget, och kom i vissa fall att få betydelsefulla poster, berättar han. Dessutom uppmärksammar programmet aktuell forskning om våld inom äktenskapet. Historikern Marie Eriksson har undersökt ett trettiotal fall av våld och oenighet inom äktenskapet under 1800-talet, och menar att mycket av dagens debatt ring frågor om kvinnojourer och hustrumisshandel har sina rötter i 1800-talets politik och praktik. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Nov 201024min

För exakt 100 år sedan avrättades den siste mannen i Sverige. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Johan Alfred Ander, som den 23 november 1910, klockan åtta på morgonen, avrättades med giljotin på Långholmen i Stockholm. - Jag vill mena att Ander straffades extra hårt eftersom han aldrig erkände sitt brott, säger Joakim Forsberg, författare som granskat fallet. Tidigare samma år hade Ander rånmördat en kvinna på ett växelkontor i centrala Stockholm, han infångades snabbt av polisen, men erkände aldrig brottet. Under rättegången och i fängelsecellen uppvisade han istället en näst intill nihilistisk inställning, menar Joakim Forsberg, och kanske var det detta som bidrog till att Ander inte benådades och att dödsstraffet inte omvandlades till ett livstidsstraff. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ett annat 100-årsminne, den så kallade Svarta Fredagen den 18 november 1910, då en brittisk demonstration för kvinnlig rösträtt brutalt nedkämpades av polisen. Två kvinnor dog i samband med polisvåldet och omkring 100 rösträttskämpar arresterades. - Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt var mycket blodig och våldsam, och står i skarp kontrast med hur det gick till i Sverige, berättar historieprofessorn Kjell Östberg. Kvinnor orkar inte med riksdagsarbete rent fysiskt, och kommer dessutom att störa ordningen i kamrarnas arbete, var några av männens motargument mot införande av kvinnlig rösträtt i Sverige, berättar Kjell Östeberg. 1921 skulle kvinnor ändå få tillgång till samma demokratiska rättigheter som männen, men trots det visade det sig att det skulle ta mycket lång tid för kvinnor att ta plats i riksdagen. - I det första valet där kvinnor fick rösta fick bara fem kvinnor ta plats i riksdagen, så man kan nog tala om en backlash för den kvinnliga rösträttsrörelsen under hela 1920-talet, berättar Kjell Östberg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Nov 201024min

För exakt 150 år sedan bildades Stockholms Frivilliga Skarpskyttar - en sammanslutning som med vapen i hand verkade för demokratiska reformer och ett stärkt försvar. Skarpskytterörelsen var Sveriges första och största folkrörelse, som mest hade man 40 000 medlemmar, men har länge setts som en historisk parentes, men historikern Mats Hellstenius menar att rörelsen lade grunden till det moderna Sverige. - Såväl tvåkammarriksdagen som allmän värnplikt var två reformer som skarpskyttarna framgångsrikt drev igenom, berättar han. Men skarpskyttarna ägnade sig lika mycket åt festande och mysiga familjepicknickar, som åt politisk propaganda, statyinvigningar, parader och skyttetävlingar. - De var en blandning av Hells Angels och 68-rörelsen, menar Mats Hellstenius. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den aktuella forskningen kring ishockeyns historia i Sverige - en sport som på rekordkort tid växt in i den svenska folksjälen. - Hockeyn drevs igenom uppifrån, av ett liten grupp rika herrar, berättar historikern Tobias Stark, men på 50 år kom sporten att bli en svensk nationalsport. 1920 spelades den första svenska ishockeymatchen, en OS-match mot Belgien, och bara femtio år senare skulle 82 procent av svenskarna följa VM-finalen mellan Tre Kronor och Sovjetunionen. - Ishockeyn är en makalös framgångssaga, både i antalet utövare och åskådare, menar Tobias Stark. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Nov 201024min

För 300 år sedan kunde män gå i kjol och mena att byxor var något simpelt. Men efter Franska revolutionen kom byxan att bli manlighetens symbol, medan kvinnor förväntades gå i långa kjolar. Franska historieprofessorn Christine Bard har studerat hur vår syn på kjolar och byxor förändrats genom historien, och hur plaggen använts för att cementera en konservativ könsmaktsordning. - Klädernas historia är i högsta grad en politisk historia, menar Christine Bard. Också allt fler svenska historiker börjar nu intressera sig för klädernas historia och i en aktuell avhandling studerar historikern Anna Hedtjärn Wester hur män sett på kostymen vid den tid då plagget slog igenom vid förra sekelskiftet. Tvärtemot rådande uppfattningar om kostymen som ett anonymiserande och förborgerligande plagg, försökte män i alla samhällsklasser framhäva sin egen identitet genom kostymen. - Männens sätt att klä sig i kostym förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället - på egna villkor, säger Anna Hedtjärn Wester. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Nov 201024min

För 200 år sedan landsteg Jean Baptiste Bernadotte i Helsingborg. Kort därefter skulle han installera sig som kronprins och under namnet Karl XIV Johan såsmåningom krönas till kung i Sverige. Men hur lyckades Bernadotte skapa en stabil grund åt sin ätt i detta nordliga rike? Vilka metoder använde kungen för att etablera sin makt och vinna folkets hjärtan? Vetenskapsradion Historia träffar två av forskarna bakom en ny antologi om Karl XIV Johan. - Jean Bernadotte var en mästare på att använda dåtidens medier för att skapa myten om sig själv, berättar Nils Ekedahl, retoriker vid Södertörns högskola. - Han navigerade skickligt, i en tid av revolutioner, för att etablera sin ätt på den svenska tronen, och idag är Bernadotteätten en av Europas äldsta kungahus, berättar Mikael Alm, historiker vid Uppsala universitet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också, detta Bernadottejubileumsår, den nya kokboken Bernadotte: mannen, myten, maten av bland andra Annika Grälls. En av Karl XIV Johans favoritingredienser var svamp, och i programmet tillagas en soppa på den svamp som fått hans namn, Karl Johansvampen. - Karl XIV Johan var mycket modern i sin matkultur, och ville ha lätta rätter inspirerade av det vi idag skulle kalla GI, berättar författaren Annika Grälls. Programledare är Tobias Svanelid. RECEPT PÅ POTAGE DE CÈPES ur kokboken Bernadotte: Mannen, Myten, Maten 4 portioner 200 g champinjoner 200 g Karl Johansvamp 2 schalottenlökar persilja smör till stekning 1 burk crème fraiche med Karl Johansvamp, citron och timjan 1 dl grädde 1 dl mjölk 2 msk kantarellfond salt och peppar filodeg och ägg till pensling Hacka svampen och löken. Fräs dem i smör i kastrull. Ta bort ¼ och blanda med persilja. Spar till filodegsknytena. Tillsätt creme fraiche, grädde, fond och mjölk till den kvarvarande svamp- och lökblandningen och låt koka upp. Mixa sedan soppan slät. Krydda. Till filodegsknytena: klicka den svalnande svampblandningen på filodegen i ark av 5 x 5 cm storlek. Pensla kanterna och tryck ihop till paket. Pensla paketen och grädda i ugnen på 225 grader i 5 minuter. Servera soppan, gärna i buljongkoppar, och lägg försiktigt i filodegsknytena precis innan servering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Okt 201024min

Vetenskapsradion Historia besöker frimurarnas stamhus Bååtska Palatset på Blasieholmen i Stockholm för att berätta ordenssällskapets svenska historia - en historia som nu är aktuell i samband med en bok av historikern Peter Ullgren. - Det här är en berättelse som många kanske kommer att bli besvikna på, säger författaren. Istället för att bekräfta eller avslöja alla myter kring frimureriet så försöker jag reda ut vad vi egentligen vet om detta brödraskaps historia. Historien om frimureriet i Sverige började för redan 275 år sedan, och idag är tillströmningen av nya medlemmar större än på länge. Men trots att ordenssällskapet mestadels ägnat sig åt välgörenhet och intresserat sig för medlemmarnas inre utveckling så har frimurarna alltid smutskastats och baktalats i medierna. - Det är talande att det som skrevs om frimurare i Sverige för 200 år sedan lika gärna skulle kunna ha skrivits idag, menar Peter Ullgren. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det märkliga fyndet av en 2 000 år gammal väg utanför Norrköping. Sju meter bred och kraftigt stenlagd är vägen helt unik i sitt slag i Sverige, berättar arkeologen Ylva Stenqvist Millde. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Okt 201024min

Det går att tjäna pengar på historia. Detta har svenska företag nu börjat inse, som i allt större utsträckning använder företagets egen historia i marknadsföringen. - Historia är helt klart något som blir allt viktigare för att stärka det egna företagets identitet, och för att skapa förtroende hos konsumenterna, berättar Helena Donar, marknadsdirektör på Arla Foods, som redan aktivt arbetar med att kommunicera sin historia såväl internt som extern. På Centrum för Näringslivshistoria, organisationen som hjälper svenska företag att bevara och kommunicera sin historia, tror man att historia kommer att bli allt viktigare i framtiden och nu vill man också utreda hur mycket pengar som företag faktiskt kan tjäna på detta. - Det handlar i första hand om immateriella värden när vi talar om historia i marknadsföringen, berättar Alexander Husebye, vd för Centrum för Näringslivshistoria. Men det här också en fråga om reda pengar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu i dagarna är exakt 300 år sedan Sverige förlorade sina sista besittningar i Balticum, och frågar hur svenskt Baltikum egentligen kom att bli, och hur svenskt det är ännu idag. - Svensktiden i Estland brukar ju målas i ljusa färger av esterna själva, och det är helt klart att många av de reformer som svenska kungar införde på 1600-talet fortfarande präglar vårt grannland i öster, berättar Torkel Jansson, historieprofessor vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Okt 201024min

En kungamördare och ett monster. Eller en upprorsman och hjälte? I Ernst Brunners aktuella bok om Jacob Johan Anckarström porträtteras mannen som sköt Gustav III på maskeradbalen på Operan 1792, men också hans samtid och de omvälvningar som fick ett abrupt slut i och med mordet. - I min bok lägger jag fram helt nya teorier om mordet, berättar Ernst Brunner. Självklart var det Anckarström som höll i mordvapnet, men konspirationen var större än man tidigare trott. Vetenskapsradion Historia söker sig ner till källarhålorna under Wrangelska palatset i Stockholm, där Anckarström tillbringade sin sista tid i fängsligt förvar för att där söka efter en sannare bild av en av den svenska historiens mest smutskastade män. I programmet berättas också historien om Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, känd bland annat genom Jan Troells film Så vit som en snö. Historikern Göran Nilzén berättar hur det kunde komma sig att en kvinna kunde göra karriär i flygaressens testosteronstinna skara, och hur hon förskräckte såväl åskådare som sin oroliga pappa med sina fallskärmshoppningar. Mer om svenska pionjärflygare kan du höra i de två tidigare veckornas Vetenskapsradion Historia, då Göran Nilzén berättar om "flygarbaronen" Carl Cererström och "flygardoktorn" Enock Thulin. Du hittar programmen enklast genom vårt podarkiv. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Sep 201024min