Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-12 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
12 Aug 20244min
Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-09 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
9 Aug 20244min
Gotländska Grogarnsberget bjuder på ovanligt blommiga alvarmarker
De gotländska alvarmarkerna blommar osedvanligt mycket och länge sommaren 2024. De millimeter små blommorna skapar ett grönskande och färgrikt täcke över de tunna kalkstensrika jordarna denna sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Magnus Martinsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, guidar på alvarmakerna vid Grogarnsberget i Östergarns socken på östra Gotland.Sommaren 2024 har varit ovanligt fuktig på Gotland. Våren var sen och kall. Dessutom har det ovanligt nog kommit skurar eller stilla sommarregn åtminstone en gång i veckan, enligt Magnus Martinsson. Blommorna breder ut sig över hällmarkernaPå Grogarnsbergets hällmarker går det därför att så långt in som i augusti hitta den solgula solvändan, det knapplika knappstånds och den blålika axveronikan. Allt breder ut sej över hällmarkerna. Utanför de branta sluttningarna ligger den lilla ön Östergarns holm, känd från väderleksrapporterna.Millimetersmå vita blommor lyser som stjärnorDe millimetersmå vita blommorna, som vildlin och knutnarv, lyser upp som små stjärnor på alvarmarkerna. Knytligen, som tål att trampas på, är nästan självlysande gröngul, och nicktistel böjer sitt lila huvud. Det långa gräset grussloken vajar i den svaga vinden.Den enda växt som ser lite torr ut är tullkörten, som redan gjort sitt och nu sprider sina frön i vinden. Den är annars värdväxt för den orangea-svarta riddarskinnbaggen, som kallas körkmack på gotländska.Osäkert vilken vädertyp som blir dominerandeDen blommiga sommaren har också gjort att insekter har haft ett överflöd av nektar. Bland fjärilar ser Magnus Martinsson och Annika Östman bland annat den vanligaste blåvingen, puktörneblåvinge, som poserar bland kalksten och den lila axveronikan.Även om sommaren 2024 är ovanligt fuktig och bra för växtligheten på ön så är det inte säkert att det håller i sig. Sommaren 2018 skapade istället en oerhörd torka så enar och tallar dog.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sveigesradio.se
9 Aug 202419min
Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-08 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
8 Aug 20244min
Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-07 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
7 Aug 20244min
Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-06 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
6 Aug 20244min
Nyheter från Vetenskapsradion 2024-08-05 kl. 06.34
Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
5 Aug 20244min
Så kan miljontals barn räddas från att dö i malaria
Malariaparasiten dödar främst unga barn. Den verkar nu ha skapat motståndskraft mot den effektiva behandling som finns. Men forskare menar att det går att hantera resistensen, eller skapa genmodifierade myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidskriften Science larmar flera forskare om att det har börjat utvecklas resistens mot den oerhört effektiva behandling med artimisinin som finns mot malaria. Den behandlingen nobelprisbelönades 2015. Artimisinin kan ta kål på många av parasiterna bara på tre dagar. Men forskare har nu börjat se tendenser till att behandlingen inte längre är effektiv. De menar att det finns möjlighet att agera nu och stoppa resistensutvecklingen.Akira Kaneko, professor i global hälsa vid Karolinska institutet, är en av forskarna i uppropet som menar att artimisin behöver kombineras med inte bara ett utan två långtidsverkande läkemedel. Läkemedel som redan existerar. Världshälsoorganisationen och internationella aktörer behöver därför agera, enligt forskarna.Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, har just publicerat ett liknande krav i tidskriften the Lancet.En helt annan väg för att få bukt med malariaparasiterna skulle kunna vara att genmodifiera myggor som sprider smittan. Olle Terenius, docent och myggmalariaforskare vid Uppsala universitet, nyss hemkommen från en myggkonferens på Kreta, berättar om unika planer. I höst kommer det att skapas genmodifierade myggor på öarna Sao Tomé och Principe i Guineabukten väster om den afrikanska kontinenten, just norr om ekvatorn. Om regeringen där ger klartecken kan myggorna spridas ut nästa år. Myggornas DNA kommer att förändras så att de inte har möjlighet att sprida parasiten vidare.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent: Michael Borge
2 Aug 202419min
