Unika ”hjärnkartan”- så kan jättesatsningen lära oss bota sjukdomar

Unika ”hjärnkartan”- så kan jättesatsningen lära oss bota sjukdomar

En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags atlas över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.

Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.

Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.

”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.

Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet.

Programledare: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Mattias Pleijel
mattias.pleijel@sr.se

Episoder(1000)

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-15 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-15 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Jul 20244min

Svenska elbilar - ett outnyttjat jättebatteri

Svenska elbilar - ett outnyttjat jättebatteri

Alltfler elbilar rullar på svenska vägar. Bilar som, med rätt teknik, skulle kunna användas för att stabilisera vårt gemensamma elnät. Redan köper privatpersoner stora batterier i samma syfte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ökande andel privatpersoner i Sverige satsar på egna batterilager, både för att bli mer självförsörjande, och för att kunna tjäna en hacka på att sälja eventuellt överskott av producerad sol-el tex tillbaka till sitt elbolag. Även företag bygger batterilager, ibland stora som flera fotbollsplaner, för att lagra överskott av vindkraft.Men redan nu finns också en stor flotta outnyttjad batterilagring i Sverige - elbilarna som långa tider står oanvända och som enligt forskare skulle kunna göra stor nytta för att stabilisera vårt gemensamma elnät.

12 Jul 202419min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-12 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-12 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Jul 20245min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-11 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-11 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jul 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-10 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-10 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Jul 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-09 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-09 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Jul 20244min

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Nyheter från Vetenskapsradion 2024-07-08 kl. 06.34

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jul 20245min

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Så levde vår och neandertalarnas nyupptäckta kusin

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Jul 202419min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-nysgjerrige-norge
sinnsyn
rss-rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
villmarksliv
dekodet-2
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
forskningno
pod-britannia
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-overskuddsliv
tidlose-historier
abid-nadia-skyld-og-skam
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose