Nattfjärilen med ett sjätte sinne – magnetsinnet
Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om – var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året – de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
18 Feb 201919min
Så ska den tysta cancern besegras
Äggstockscancer är den allvarligaste gynekologiska cancerformen. Nya behandlingar utvecklas men hur är det för den som är sjuk nu och som behöver hjälp som går utöver de traditionella metoderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att bättra på chansen med lyckad behandling ska cancer upptäckas tidigt. Men äggstockscancer har diffusa symtom som gör att patienter ofta kommer till vården sent. Annette Heijne har gått igenom flera cellgiftsbehandlingar och blivit resistent. Nu ser hon sig om efter experimentella behandlingar. Immunterapi har visat sig fungera bara på vissa cancertyper hittills, men försök görs nu för att ta fram en fungerande immunterapi mot äggstockscancer. I programmet hörs: Annette Heijne, som har äggstockscancer, Jenny Jönsson, forskare och specialistläkare i onkologi, Jonas Mattsson, överläkare och professor i cellterapi. Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
17 Feb 201919min
Nya grepp mot halkan
Det har varit glashalt de senaste veckorna på många håll i Sverige. Halkan innebär en samhällskostnad på uppåt ofattbara 25 miljarder kronor per år. Något forskningen nu vill råda bot på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På forskningsinstitutet RISE undersöker man vintergreppet hos olika skosulor och provar fram den bästa saltblandningen för att smälta is på våra vägar. Dessutom utvecklar man självkörande fordon som kan hålla vägbanor halkfria. I programmet hörs Viveca Wallqvist, Annika Dahlman och Elizabeth Collier, samtliga forskare på RISE i Stockholm. Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
14 Feb 201919min
Medborgarlön – vägen fram när jobben sinar?
Är basinkomst, eller medborgarlön, modellen när allt fler jobb försvinner i automatiseringens spår? Försöket med basinkomst i Finland har precis avslutats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finland, Canada, Italien och Kenya är några av de länder i världen som planerar eller har genomfört försök med medborgarlön. Idén föddes redan på 1700-talet – men ännu återstår att designa en optimal och ekonomiskt hållbar reform av de sociala trygghetssystemen, där arbetslöshet inte betyder ekonomisk och social otrygghet. I programmet hörs Juha Järvinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Sini Marttinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Anna Savonius, reporter YLE, Nils-Erik Sahlin, professor medicinsk etik Lunds universitet, Christiane Woopen, professor i etik Kölns universitet och ordförande i EU:s etiska grupp, Ray Kurzweil, Googles utvecklingschef. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se
13 Feb 201919min
Nödrop från förlossningsfabriken
Att jobba som barnmorska kan vara fantastiskt. Men det saknas barnmorskor i förlossningsvården och det är svårt att rekrytera. Ansvar, stress och spring mellan födande mammor kan bli för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många barnmorskor lämnar förlossningsvården för att få ett mer hållbart jobb. Ny forskning visar också att barnmorskor och läkare kan drabbas av posttraumatisk stress efter svåra händelser med mammor och barn. I programmet möter vi förstföderskan Admira Vrabac, och barnmorskan Margareta Aveskog som fortsätter jobba som pensionär då det saknas barnmorskor i förlossningsvården. Vi träffar också Hannah Lundkvist och Jenny Grälls som slutat på förlossningen och valt andra jobb. Ann Båth som är avdelningschef på förlossningen i Uppsala. Forskaren och läkaren Åsa Wahlberg som skrivit avhandlingen Second Victims in Swedish obstetrics, och Mia Ahlberg som är ordförande i barnmorskeförbundet. Cecilia OhlénCecilia.Ohlen@sverigesradio.se
12 Feb 201919min
Varför lära in utantill när det bara är att googla?
Det borde bli viktigare att lära sig utantill i skolan, menar forskare. Och genom att utgå från hur hjärnan fungerar kan det gå betydligt lättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kunna saker utantill är avgörande för att kunskap ska kunna fördjupas och för att förstå matematik. Det visar bland annat studien Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices från Mälardalens högskola. Skolan borde betona utantillkunskaper mer, anser forskare som medverkar i programmet. I forskningsprojektet Den lärande hjärnan från Umeå universitet undersöks hur inlärning kan bli mer effektiv. Medverkar i programmet gör Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs Universitet, Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, och Bert Jonsson, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
10 Feb 201919min
Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen
Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. MED: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se
7 Feb 201919min
