Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder.

Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det.

Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta.

– Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs.

I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.

Reporter: Sara Sällström
sara.sällstrom@sverigesradio.se

Producent: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Episoder(1000)

Forskare: Tjädern klarar det moderna skogsbruket

Forskare: Tjädern klarar det moderna skogsbruket

Hotas tjädern av det moderna skogsbrukets kalhuggningar? Ja, enligt de ideella tjäderobservatörerna. Men det finns forskning som ger en annan bild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om kalhuggningen av våra skogar är ett hot mot tjäderns hade den redan slagits ut, säger hönsfågelforskaren Maria Hörnell-Willebrand. Att gamla spelplatserna i månghundraårig skog avverkas är inget problem för tjädern menar hon. De spelar lika bra i 40-årig tallskog. Tjäderkommitten, som är en ideell grupp med tjäderobservatörer, hävdar motsatsen. De säger att tjädern sedan årmiljoner är anpassad till ett helt annat landskap än vad skogsbruket kan erbjuda. På spelplatser i gammal skog har antalet tuppar stadigt minskat. Det är ett varningstecken, anser Tjäderkommitten. Programledare: Tomas Lindberg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

17 Apr 201919min

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön – till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

16 Apr 201919min

Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

Kraftverk som levererar solel dygnet runt kan bli nästa stora grej inom förnybar energi. Genom att låta solens strålar värma salt till flera hundra grader kan stora mängder solenergi sparas över tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solenergi är en fantastisk energikälla – så länge solen lyser, menar kritikerna. Men det finns metoder att lagra stora mängder termisk energi från solstrålning för användning under dygnets mörka timmar. Hittills har tekniken varit för dyr för att kunna konkurrera på allvar med fossila bränslen, men stora satsningar i Kina tros leda till att priset går ner de kommande åren. Vi besöker Marockos forskningsanläggning för termisk solenergi där El Ghali Bennouna visar runt. Johan Lilliestam, professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam, förklarar varför de kinesiska satsningarna är så avgörande för den här tekniken och Jonas Eklind som är VD på företaget Azelio berättar om ett svenskutvecklat termiskt solkraftverk med en motor som drivs av värme. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

15 Apr 201919min

Så skapas det marockanska solenergi-undret

Så skapas det marockanska solenergi-undret

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Apr 201919min

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till ”på pappret” påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

12 Apr 201919min

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

10 Apr 201919min

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 – medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar – det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

9 Apr 201919min

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

8 Apr 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
dekodet-2
rss-nysgjerrige-norge
rss-rekommandert
villmarksliv
forskningno
sinnsyn
rss-paradigmepodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
pod-britannia
doktor-fives-podcast
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tidlose-historier
abid-nadia-skyld-og-skam
diagnose