Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna

Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Mar 201919min

Sten Engwall har en rad uppfinningar bakom sig. Han är 95 år och fortfarande aktiv som uppfinnare. Vad krävs för att bli en framgångsrik uppfinnare idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det oftast de stora teknikföretagen som söker patent i jämförelse med den självständiga uppfinnarna. Sten Engwall är ett lysande undantag med 25 patent bakom sig och fortfarande i arbetsför ålder trots sina 95 år. Vad krävs av uppfinnaren idag för att lyckas? Kan samhället göra det enklare för den ensamma uppfinnaren att nå sina mål?Hör en uppfinnareförening i Göteborg och Patent- och registreringsverket som har några tankar om problemet. Programledare: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

5 Mar 201919min

Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge. Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla. Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras? I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvistvet@sverigesradio.se

4 Mar 201919min

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer.   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

3 Mar 201919min

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

28 Feb 201919min

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

27 Feb 201919min

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

26 Feb 201919min

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Feb 201919min