Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten
Vetenskapsradion11 Jun 2021

Därför höjer hon rösten mot kemikaliejätten

Kemikalien GenX har släppts ut i Cape Fear-floden under 37 år. En kemikalie som skulle ersätta den förbjuda substansen PFOA i teflon. Nu engagerar sig boende i området som misstänker att GenX är lika farlig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kryllar av otestade kemikalier i vardagsprylar. När forskning visar att de är farliga så förbjuds dom, bara för att ersättas av nästan samma ämnen som sen ofta visat sig vara lika dåliga.

Inom forskarvärlden kallas det för ”regrettable substitution” - när en kemikalie efter åratal av forskning bevisligen är giftig och förbjuds, bara för att ersättas av en ny, liknande substans, som återigen forskare måste undersöka. I flera fall har ersättaren visat sig lika dålig som föregångaren.

Ett exempel är det ökända ämnet bisfenol A. Idag förbjudet i exempelvis nappflaskor. Det har istället ersatts med bisfenol F – som ny svensk forskning visar kopplingar till lägre intelligens hos barn som i fosterstadiet exponerats i högre grad.

I programmet hörs: Carl-Gustaf Bornehag, folkhälsoprofessor vid Karlstad Universitet, Daniel Borg, toxikolog vid kemikalieinspektionen, Jane Hoppin, miljöepidemiolog vid North Carolina State University som leder GenX-studien, Beth Markesino/boende i Wilmington, USA.

Reporter
Marcus Hansson

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Episoder(1000)

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Underjordiska träd och källan till musiken finns i tropikernas torrskogar

Bortglömda skogar viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De tropiska torrskogarna har en biologisk mångfald som förvånar, med många fascinerande livsformer som anpassat sig till långa perioder av torka. Här finns till exempel underjordiska träd. Men torrskogarna får mycket mindre uppmärksamhet jämfört med tropikernas regnskogar och glöms därför ofta bort i naturvårdssammanhang, trots att de också är hotade.Biologen Camilo Londoño vid Calis botaniska trädgård i Colombia vill lära så många som möjligt om vad torrskogarna betyder både för människorna och övriga arter i naturen. Här får du följa med honom på en tropisk skogspromenad.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Helena Söderlundh och Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

21 Des 202419min

Nobelpristagarens AI-varning – och robotar som forskar

Nobelpristagarens AI-varning – och robotar som forskar

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

20 Des 202419min

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 5/11-2024Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

19 Des 202419min

Faktabok-trenden ”Nature Writing” – så erövrade naturen de brittiska bokhyllorna

Faktabok-trenden ”Nature Writing” – så erövrade naturen de brittiska bokhyllorna

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

18 Des 202419min

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

17 Des 202419min

Här gör AI-roboten forskarens jobb

Här gör AI-roboten forskarens jobb

På Chalmers i Göteborg finns en robotforskare utrustad med artificiell intelligens och armar. Den kan själv komma fram till hur den ska lägga upp sina experiment med läkemedelskandidater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Roboten i Göteborg är bara ett exempel på hur forskare nu använder artificiell intelligens. Vi hör också om hur AI bidrar till att förbättra processer i stålindustrin och om hur flera AI-system nu kopplas ihop för att utbyta information med varann.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

15 Des 202419min

Genombrotten 2024: Raket som landar och behandling som hindrar HIV finns på vetenskapliga topplistan

Genombrotten 2024: Raket som landar och behandling som hindrar HIV finns på vetenskapliga topplistan

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

13 Des 202419min

Frysrummet fullt med djurprov – nu firar provbanken 60 år

Frysrummet fullt med djurprov – nu firar provbanken 60 år

400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

12 Des 202419min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
fremtid-pa-frys
jss
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
villmarksliv
rss-paradigmepodden
sinnsyn
dekodet-2
rss-nysgjerrige-norge
forskningno
doktor-fives-podcast
nordnorsk-historie
fjellsportpodden
rss-overskuddsliv
tidlose-historier
nevropodden