Springnota för kärnkraftens kostnader - så ser risken ut nu
Vetenskapsradion18 Jan 2022

Springnota för kärnkraftens kostnader - så ser risken ut nu

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?

När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.

I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning.

Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Episoder(1000)

2/2. Alltid ensam - Hur bryter man ensamheten?

2/2. Alltid ensam - Hur bryter man ensamheten?

Att ta sig ur ofrivillig ensamhet kan vara svårt eftersom ensamhet ofta föder mer ensamhet. Men med insatser från individen - och samhället, går det att hitta vägar ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lisbeth Andersson lyckades vända ett alltför ensamt liv åt rätt håll, av egen kraft. Psykologen Anna Bennich menar att den som varit ofrivilligt ensam länge annars ofta behöver professionell hjälp för att komma vidare. I en internetbaserad behandling av ofrivillig ensamhet som testas vid Linköpings universitet får deltagarna kartlägga sin ensamhet och sina tankemönster, och de får konkreta uppdrag för att ta steg vidare. Majoriteten av deltagarna upplever att de blir hjälpta. Helen Andersson som arbetar med att föra samman ensamma människor menar att det behövs politiska insatser för att stävja problemet. Kanske en Ensamhetsminister, som de har i Storbritannien? I programmet hörs: Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare, Lisbeth Andersson, ofrivilligt ensam som lyckats skapa nya kontakter, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi Linköping universitet, Helen Andersson, grundare Singel i Sverige, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Feb 202019min

1/2. Alltid ensam - Så skadas du av ofrivillig ensamhet

1/2. Alltid ensam - Så skadas du av ofrivillig ensamhet

Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen – men inte i den moderna vardagen. Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla. Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten. I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Feb 202019min

2/2. Jakten på tjuvjägarna - De bor inpå djurens marker

2/2. Jakten på tjuvjägarna - De bor inpå djurens marker

Kenya har fått bukt med tjuvjakten, men fler stora djur som noshörning och elefant innebär också konflikter med en växande befolkning i områdena där djuren är. Och nu ska djurens marker utvidgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elefanter är inblandade i de flesta konflikterna mellan djur och människa i Kenya. Med ökande stammar av framför allt noshörning och elefant i Kenya, sker också fler möten med den växande befolkningen som bor inpå djurens marker. Vad tycker de om att naturskyddsområdena utökas för att göra plats för fler stora djur? I programmet medverkar: Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, Allan Carlsson, expert på tjuvjakt och biologisk mångfald WWF Sverige, Yussuf Wato, chef artbevarande WWF Kenya, Lamanguju, byäldste Oloisukut conservancy, Colin Kibet, boende utanför Lewa wildlife conservancy. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Feb 202019min

1/2. Jakten på tjuvjägarna - Vakter med rätt att döda

1/2. Jakten på tjuvjägarna - Vakter med rätt att döda

Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn. En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt. På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa. I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya. ProgramledareKatarina Sundberg LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

9 Feb 202019min

3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare

3/4. Klimatinsikten - Bert Bolin samlar världens forskare

1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium. Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007. I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore. ProgramledareMalin Avenius ArkivresearchStefan Lyssarides LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

26 Jan 202019min

Vetandets värld: Coronaviruset i Kina – hur allvarligt blir det?

Vetandets värld: Coronaviruset i Kina – hur allvarligt blir det?

Om det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Efter detta datum ersätts Vetandets värld av Vetenskapsradion På djupet, Vetenskapsradion Forskarliv, Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion Nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

24 Jan 202020min

Depression - Det går att ta makten över "den svarta hunden"

Depression - Det går att ta makten över "den svarta hunden"

Depression beskrivs i en film från WHO som en svart hund som följer dig och gör livet svårt och tungt. Men du kan ta makten över den. Psykiatriprofessorn Yvonne Forssell tycker att filmen är träffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svårt att få något gjort, svårt att känna, svårt att koncentrera sig. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Det gör också att den ibland kan vara svår att känna igen, eftersom symtomen till stor del är sådana vi alla har i mindre eller större utsträckning. Om hur man känner igen depression och hur man rår på den samtalar vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman med Yvonne Forssell, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Här kan du se WHO:s kortfilm "I had a black dog, his name was depression" Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

21 Jan 202019min

Del 3/3. Svalbard - Valarnas framtid i ett trafikerat Arktis

Del 3/3. Svalbard - Valarnas framtid i ett trafikerat Arktis

Smidigt rör sig tungviktarna i det arktiska havet. Sälar, valrossar och giganterna valarna, ser ut att ännu må bra i Arktis, men ett varmare och alltmer isfritt hav är ett hot mot flera av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Svalbard möter vi havets bjässar, både grönlandsval och blåval, men också den lilla arktiska vitvalen. Runt fartyget syntes valrossar och andra sälar. Men hur mår de egentligen i ett allt varmare hav där havsisen minskar? Och vad kommer ske med dem om Arktis trafikeras? Vi hör: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden samt polarguiderna vid PolarQuest Zet Freiburghaus och Manda Lundström. ProgramledareThomas Öberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Jan 202019min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-nysgjerrige-norge
rss-paradigmepodden
villmarksliv
doktor-fives-podcast
pod-britannia
rss-overskuddsliv
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
dekodet-2
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam
aldring-og-helse-podden
nevropodden