En myt att ätstörningar inte går att bota

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor har alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna, eftersom de länge var stängda för kvinnor. Många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från 15 november 2017. Malin OlofssonLo Söllgårdvet@sverigesradio.se

7 Mar 201919min

Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Mar 201919min

Sten Engwall har en rad uppfinningar bakom sig. Han är 95 år och fortfarande aktiv som uppfinnare. Vad krävs för att bli en framgångsrik uppfinnare idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är det oftast de stora teknikföretagen som söker patent i jämförelse med den självständiga uppfinnarna. Sten Engwall är ett lysande undantag med 25 patent bakom sig och fortfarande i arbetsför ålder trots sina 95 år. Vad krävs av uppfinnaren idag för att lyckas? Kan samhället göra det enklare för den ensamma uppfinnaren att nå sina mål?Hör en uppfinnareförening i Göteborg och Patent- och registreringsverket som har några tankar om problemet. Programledare: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

5 Mar 201919min

Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge. Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla. Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras? I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvistvet@sverigesradio.se

4 Mar 201919min

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer.   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

3 Mar 201919min

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

28 Feb 201919min

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

27 Feb 201919min

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

26 Feb 201919min