Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli. På Chalmers leder professor Christian Ekberg en grupp där Dr Cristian Tunsu arbetar med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Ekberg tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik. I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

18 Mar 201919min

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

17 Mar 201919min

Idag skolstrejkar ungdomar i Sverige och runt om i världen för klimatet. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Programmet är en repris från 5:e november förra året. ProgramledareMarcus Hanssonvet@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

14 Mar 201919min

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

13 Mar 201919min

Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld. Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

12 Mar 201919min

Narkolepsi efter svininfluensasprutan upptäcks fortfarande men snart går preskriptionstiden ut. Efter pandemrixsprutan hösten 2009 jobbar forskare hårt för att kunna behandla sjukdomen bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många svenskar tog pandemrixsprutan för snart tio år sen. Drygt 400 av dem som biverkan den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Den skapar plötsliga sömnattacker och muskelsvaghet som gör att kroppen faller ihop. Hur prognosen ser ut för dem och vad forskarna hoppas inför framtiden kan du höra i dagens Vetandets Värld. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Mar 201919min

Det kan vara svårt att orientera sig i mediaflödet. Inte minst på nätet. Men att vara ödmjuk och nyfiken lönar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En studie bland gymnasieelever i Sverige visar att många inte ser skillnad på hårt vinklade texter och nyhetsartiklar. Men du behöver inte ha A i matte för att vara en vass nyhetsgranskare. Det handlar mer om inställning. Nyfikna personer som är ödmjuka inför hur lite eller mycket de vet, lyckas bäst med att hitta avsändare och budskap i artiklar. Vi hör forskarna Thomas Nygren och Mona Guath vid Uppsala universitet. Mona är psykolog och Thomas är gymnasielärare och docent i historia. Vi träffar också Amaryllis Kargioti, Mikaela Garroz och Magnus Björck som går naturprogrammet på Lundellska skolan i Uppsala. Samt Moa Bergman och Nathalie Fleur som går samhällsprogrammet på Fyrisskolan i Uppsala och som har varit med i projektet Nyhetsvärderaren. Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

10 Mar 201919min

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor har alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna, eftersom de länge var stängda för kvinnor. Många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från 15 november 2017. Malin OlofssonLo Söllgårdvet@sverigesradio.se

7 Mar 201919min