Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap
Vetenskapsradion18 Jun 2021

Piratdrottningen – hon vill öppna tillgången till vetenskap

I Indien pågår en rättegång mot Sci-Hub, en databas som erbjuder fri åtkomst till tiotals miljoner vetenskapliga tidskrifter. I USA är FBI ute efter databasens skapare, Alexandra Elbakyan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt pågår i Sverige och i hela forskarvärlden en diskussion om Open Access, och om hur vi kommer att läsa vetenskapliga artiklar i framtiden.

Att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med hög status, som Nature eller Science, kan lägga grunden för en hel forskarkarriär. Men samma system av vetenskapliga tidskrifter kostar samtidigt tiotals miljarder varje år och anses av många inte tillföra speciellt mycket till vetenskapen - förutom just status och attraktiva bylines.

En som tog saken i egna händer är Alexandra Elbakyan, forskare och programmerare från Kazakstan. Hon skapade Sci-Hub, en databas som olagligt erbjuder fri nerladdning av över 80 miljoner vetenskapliga artiklar. Själv säger hon att hon är en del av en vetenskaplig revolution som handlar om att göra vetenskapliga resultat tillgängliga för alla, inte bara de som kan betala dyra prenumerationer. Nu utreds hon av amerikanska FBI och är samtidigt mitt uppe i en rättegång i indisk domstol.

Även i Sverige är fri tillgång till vetenskaplig litteratur aktuell. En grupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, håller på att ta fram en strategi för publiceringar där både sänkta kostnader och Open Access är viktiga bitar. Förra gången när det var förhandlingar med det största förlaget, Elsefir, slutade det med att prenumerationerna för Sveriges universitet och högskolor sades upp och samma sak kan hända igen.

Medverkande: Alexandra Elbakyan, grundare av Sci-Hub, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms Universitetsbibliotek, Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, Björn Brembs, professor i neurogenetik vid universitetet i Regensburg i Tyskland.

Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Episoder(1000)

Amerikansk svamp sprider sig snabbt i de svenska skogarna

Amerikansk svamp sprider sig snabbt i de svenska skogarna

Första ribbsoppen upptäcktes på Öland 2017, sen dess sprider den sig snabbt och finns därför på Naturvårdsverkets risklista över invasiva arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radio släpper AI-funktion för att sortera i nyhetsflödet, och vi hör om läkaren och författaren Oliver Sachs som genom medkänsla i sitt författarskap om märkliga hjärnor inspirerat många hjärnforskare.Camilla Widebeck och Gustaf Klarin är programledare.

14 Mar 19min

Demokratin nedmonteras – så kan du själv vara en motkraft

Demokratin nedmonteras – så kan du själv vara en motkraft

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

13 Mar 19min

Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilken komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 11/11-2024.På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

12 Mar 19min

Hemligheten neurologen Oliver Sacks höll på tills han var över 80 år

Hemligheten neurologen Oliver Sacks höll på tills han var över 80 år

Oliver Sacks, neurolog och bästsäljande författare, blev känd redan på 1980-talet. Men han väntade tills han var över 80 innan han berättade sanningen om sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oliver Sacks var älskad över hela världen för sitt speciella sätt att skriva om personer med ovanliga hjärnor, bland annat i boken Uppvaknanden och Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt.Det är tio år sedan han dog men hans arv lever vidare. Nu är han aktuell igen, för en ny bok med hans brev som kommit ut postumt, och för en tv-serie som just nu visas i Sverige. Och både i den senaste boken och hans självbiografi som kom strax innan han dog får lära känna sidor av honom som han höll hemliga i hela livet.Lena Nordlund träffade Kate Edgar, VD för Oliver Sacks Foundation i New York, som jobbade med honom i 30 år och kanske är den som kände honom bäst.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

11 Mar 19min

Efter masskjutningen i Örebro – så kan traumat från Risbergska hanteras

Efter masskjutningen i Örebro – så kan traumat från Risbergska hanteras

Krisstödet till drabbade efter attentatet vid Campus Risbergska var snabbt på plats, men trauman kan ha tusen olika ansikten, konstaterar psykologen Filip Arnberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion berättar Johanna Sollerman, strategisk samordnare för brottsförebyggande arbete i Örebro kommun och den som höll i krisstödet, om hur det såg ut de första veckorna i Örebro. Men vad händer när veckorna går och man fortfarande mår fruktansvärt dåligt?Forskare har tagit fram en app, PTSD-coach, som finns gratis att ladda ned. Den ger en enkel introduktion i vad posttraumatiskt stressyndrom innebär.En annan väldigt intensiv behandling på en vecka har tidigare också visat goda resultat, både för drabbade och personal. Den består av långvarig exponeringsterapi, rörelseterapi och ögonrörelseterapi.Det kan också vara svårt att veta hur man som anhörig kan agera när man märker att drabbade inte vill prata om det som har hänt.Möt Niklas Möller, psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala för krigsskadade och torterade, samt Filip Arnberg, psykolog och chef för Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. De ger råd och berättar om vilken forskning som visat goda resultat för personer som drabbats av svåra trauman. ReporterAnnika Östmanannika.ostman@sr.seProducentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

10 Mar 19min

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

70 år inom astronomin – Bengt Gustafsson om de största förändringarna

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor. Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

7 Mar 19min

Stjärnekonomen Acemoglu: Så styr arvet efter kolonialismen vilka länder som är rika och fattiga

Stjärnekonomen Acemoglu: Så styr arvet efter kolonialismen vilka länder som är rika och fattiga

Daron Acemoglu är kanske den av pristagarna som var mest tippad. Vi besöker honom vid MIT och hör om hur världens ekonomi vältes över ända för flera hundra år sedan, hur AI kan påverka arbetsmarknaden och kopplingen till fotbollsklubben Galatasaray. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 30/12-2024.Han skriver mängder av vetenskapliga artiklar och bästsäljande böcker om ekonomi och teknologi, och tidsspannet går från det tidigast möjliga till framtiden för arbetsmarknaden nu när AI väntas revolutionera de flesta branscher.Daron Acemoglu är den mest kände av årets tre mottagare av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, och hans intresse för den forskning som han nu belönas för väcktes redan i tonåren, påverkat av situationen i hans hemland Turkiet.Han belönas för sin forskning om varför arvet efter kolonialismen är en så viktig faktor bakom skillnader i välstånd mellan olika länder, och hur de länder som en gång i tiden var bland de rikaste nu blivit de fattigaste.Medverkande: Daron Acemoglu, professor vid MIT Economics, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

6 Mar 19min

Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk

Carolina är tandläkaren som undersöker vikingatida tandvärk

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i januari 2024. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

5 Mar 19min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
jss
rss-rekommandert
sinnsyn
forskningno
rss-overskuddsliv
villmarksliv
rss-paradigmepodden
doktor-fives-podcast
fjellsportpodden
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-nysgjerrige-norge
pod-britannia
abid-nadia-skyld-og-skam
nevropodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
aldring-og-helse-podden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose