Leka med en kompis roligare än Youtube
Vetenskapsradion26 Mar 2022

Leka med en kompis roligare än Youtube

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket.

Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube.

Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Episoder(1000)

De satsar på kärnkraft för klimatets skull

De satsar på kärnkraft för klimatets skull

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer.   Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

3 Mar 201919min

Mjölksyran sållar elitskidåkarna från motionärerna (R)

Mjölksyran sållar elitskidåkarna från motionärerna (R)

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se

28 Feb 201919min

Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt

Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

27 Feb 201919min

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se

26 Feb 201919min

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Feb 201919min

Cigarettstopp för en tobaksfri generation

Cigarettstopp för en tobaksfri generation

Cigaretter dödar 7 miljoner personer per år. Nu testas att unga födda efter ett visst år aldrig ska få köpa cigaretter när de blivit vuxna. De ska bli den första tobaksfria generationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idén kommer från professor Jon Berrick i Singapore, men har testats för 100 år sedan när det gäller opium. Staden Balanga på Filippinerna var först ut 2016 att förbjuda alla unga födda år 2000 eller senare att köpa cigaretter. I Tasmaniens överhus höll lagen också på att röstas igenom, men sedan blev det val och majoriteten föll. Tobaksaktivisten dr. Kathryn Barnsley i Hobart hoppas att den ska få en ny chans snart. Men folkhälsoprofessor Simon Chapman i Sydney är skeptisk till idén. Han anser att fortsatt höjd skatt, informationskampanjer och vidriga skraplukter på paketen vore effektivare. Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se

24 Feb 201919min

Så påverkas ditt hjärta av träning (R)

Så påverkas ditt hjärta av träning (R)

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare. Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Programmet är en repris från 12 december 2018. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

21 Feb 201919min

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Olof Petersonvet@sverigesradio.se

20 Feb 201919min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
sinnsyn
rss-rekommandert
villmarksliv
rss-nysgjerrige-norge
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
dekodet-2
rss-paradigmepodden
fremtid-pa-frys
fjellsportpodden
rss-overskuddsliv
doktor-fives-podcast
diagnose
abels-tarn
pod-britannia
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll