Äldrevården - en språkfråga
Språket1 Mar 2011

Äldrevården - en språkfråga

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om projektet som kallas Språksam. - De ökande kraven på dokumentation och kontakt med de anhöriga gör att flera riskerar att inte längre klara sitt jobb, trots att de arbetat länge i vården, säger Kerstin Sjösvärd som är projektledare. Utbildningen som bekostas av EU-pengar har lett till ett arbetsklimat där det är lättare att tala om brister i kommunikationen utan att någon känner sig kritiserad, säger anställda och arbetsledare vid Skoga äldreboende i Solna. De har mött både medicinsk personal och språkvetare, och språkforskaren Gunilla Jansson vid Stockholms universitet berättar hur samtal om språk och ords innehåll kan förbättra vårdkvalitén. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla frågor: - 'i och för sig', iofs - hur ska det begripas?- är dock ett onödigt ord? - vad betyder intellektuell och vem bestämmer det?- den 'sanna'betydelsen av 'långtradare'- och av 'stupränna'- 'sätta ner foten'

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Episoder(925)

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det var är klockan och hur mycket är klockan? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Jul 20098min

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höft Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Jul 200923min

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll:- vad händer med infinitivmärket att? - och även att i andra situationer - dessa och dem - när vi inte betyder vi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Jul 20099min

Bästa sättet att lära sig läsa

Bästa sättet att lära sig läsa

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Jul 200924min

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter - dofta över - rättare - kreti och pleti - dricks Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Jul 20099min

Jojkens dialekter

Jojkens dialekter

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling Jojkberättelser studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

15 Jul 200924min

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför modersmål men fädernesland - utomlands som luddigt begrepp - hur bibehålla svenskan utomlands? - behöver svenska barn svenska glosor i läxa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Jul 20098min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
rss-rekommandert
tingenes-tilstand
sinnsyn
rss-nysgjerrige-norge
dekodet-2
villmarksliv
forskningno
doktor-fives-podcast
rss-paradigmepodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
psykopoden
abid-nadia-skyld-og-skam
tidlose-historier
pod-britannia
katastrofe-i-hjernen
diagnose