Språket20 Okt 2025

Rikssvenska – språket ingen talar eller tycker om

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet.

Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.

– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.

Språkfrågor om rikssvenska

Varför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?

En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?

Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?

I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?

Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?

Mer om rikssvenska

Läs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(974)

I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår

”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En del av det vi ska pra...

19 Okt 30min

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min