Rolig svår grammatik – från kongruensböjning till syntaxuppror
Språket10 Nov

Rolig svår grammatik – från kongruensböjning till syntaxuppror

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.

– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om krånglig grammatik

Hur fungerar den inre och yttre grammatiken?

Är verb och predikat samma sak?

Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?

Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?

Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?

Mer om krånglig grammatik

Läs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).

Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.

Läs Svenska Akademiens grammatik.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Episoder(927)

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor:-brona och åna-anlessnare i stället för annorlunda-ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke-tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar-kovändning och lappkast-finns skillnad mellan skalmar och skaklar?-”ring” om årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet?-”att lusa i” och göra en ”kottling”

22 Okt 201324min

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas.-”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt?- närmare och närmre-komparation: mer/mest eller –are/-ast-äldre än jag/äldre än mig

15 Okt 201324min

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-knia-abrovink eller abrovinsch-lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap?-vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn?-”gravida musslor”-jobbskatteavdrag – nytt ord?-på stubinen, stubben och stuberten

8 Okt 201324min

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext.Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-skillnaden mellan språk och dialekt-dialektgränser, förr och nu-standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner- ju-ju och desto-desto- vart/vart

1 Okt 201324min

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar.Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så?- namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal-fonetisk stavning-lyckta dörrar – stavningsbekymmer-”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form?-varför får man inte använda versaler i sociala medier?

24 Sep 201324min

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd-jalur-brunnjong-träsk, tjärn eller sjö – samma sak?-"gubbgoogla" - vad betyder det?-kantarell-gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop?-spilkum-vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande-synvilla och andra villor

17 Sep 201324min

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-Kungen av Danmarks bröstkarameller-får man börja meningar med ”och” och ”men"?-”det hade kunnat gått annorlunda”-”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning?-”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss”-”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

10 Sep 201324min

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt?Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga frågor i veckans program:-”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar”-”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför”-betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak?-skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går”-”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”?-”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej?-har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord?-”bäste Karin” – underliga tilltal

3 Sep 201324min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-rekommandert
sinnsyn
villmarksliv
rss-paradigmepodden
rss-nysgjerrige-norge
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
dekodet-2
doktor-fives-podcast
forskningno
nordnorsk-historie
fjellsportpodden
tidlose-historier
rss-overskuddsliv
pod-britannia
nevropodden