Stil

I veckans Stil Special ska vi göra några nedslag i vårt stora reportagearkiv och återigen få möta några av de personer som vi har träffat i våra program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet pratar vi med Kathleen Cleaver, som var en av den politiska rörelsen Svarta Pantrarnas mest inflytelserika personer på 1960-talet. Det är i år 50 år sedan Svarta Pantrarna grundades. Vi träffar också den svenska modeskaparen Minna Palmqvist som tycker om när kroppen inte riktigt beter sig som vi vill. Vi tar också en titt på flamencokulturens relation till prickar, samt pratar med dragdrottningen Admira Thunderpussy. Och så återvänder vi till en intervju från 2012 med racinglegenden Picko Troberg, som avled tidigare i år. Picko Troberg hade sin storhetstid på 1960-talet, då han inte bara vann fler SM-guld än någon annan – han förde också in humor och underhållning i racingvärlden.Veckans programledare är Erik Sjölin.

22 Jul 201654min

I veckans Stil Special ska vi göra några nedslag i vårt stora reportagearkiv och återigen få möta några av de personer som vi har träffat i våra program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ämnena har, som alltid, skiftat mellan samtida och historiska personer, aktuella företeelser och fascinerande fenomen i tiden som har med stil att göra, på det ena eller andra viset. Och i reportagen har vi mött en stor samling människor som alla har något om just stil att berätta om, på olika vis.I programmet möter vi Kitty Karlsson, som kör en likadan bil som huvudpersonerna i filmen Thelma och Louise – en Ford Thunderbird. Vi pratar också med makeupartisten Birgitte Reiss-Andersen och AD:n Kurt Lundqvist, som båda har arbetat tillsammans med modefotografen Guy Bourdin – en man som var känd för sin exentriska personlighet. Vi tar även en titt på historien om filmstjärnan James Deans mytomspunna Porsche – den han kraschade och omkom i 1955. Många menar att det vilar en förbannelse över bilen. Och så möter vi två personer som var och en på sitt sitt representerar de två olika stilidealen maximalism och minimalism.Veckans programledare är Erik Sjölin.

15 Jul 201654min

Med sin sprudlande utstrålning, sitt smittande skratt och stora sinne för komedi fick skådespelerskan Sickan Carlsson folk att skynda till biograferna så fort hennes nya filmer hade premiär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För Sickan Carlsson var ett fenomen. Under sin storhetstid, på 1940- och 50-talet, tillhörde hon det exklusiva fåtal av svenska filmstjärnor som kunde bära upp en film helt på egen hand. Hennes medverkan räckte ofta för att en film skulle bli en publiksuccé, något som annars främst var förunnat manliga filmskådespelare.Kanske kan man säga att Sickan Carlsson var det svenska folkhemmets stjärna – folklig och rejäl, precis som sitt namn, men på samma gång med en air av stilfull elegans omkring sig – en sorts folkhemmets glamour.Hon blev känd för att alltid vara "glittrande glad", både på film och privat – en stämpel som skulle följa henne genom livet. Men tiden hon verkade i krävde glädje som bedövningsmedel mot mörkret som tungt sänkte sig över 1930- och 40-talets Europa. "Vi tackar Sickan Carlsson för hennes ljusa leende i denna mörka tid", som en tidning skrev 1943.Filmerna Sickan Carlsson medverkade i – det hann bli runt 50 stycken under hennes långa karriär – var för det mesta glada och lättsamma komedier. "Ja, det var ju inte precis Shakespeare det rörde sig om – man får ta filmerna för vad de är", som Sickan själv sa.Men Sickan Carlsson gjorde inte bara film, hon spelade också revy och teater, dansade och sjöng in skivor – och inte minst gjorde hon mängder av program för Sveriges Radio.I veckans program tittar vi närmare på Sickan Carlssons liv och karriär. Vart gick dåtidens stora stjärnor när de skulle få kläderna till sina filmer uppsydda? Och varför inleddes mötet då Sickan Carlsson skulle skriva på sitt första filmkontrakt på ett golv? Det är saker som vi berättar mer om i programmet.Vi åker också till Österlen och träffar Kicke Sturesjö och Ulf Lundkvist, som var nära vänner med Sickan Carlsson under många år. Kicke och Ulf blev ett begrepp i Stockholms restaurang- och nöjesvärld när de under 1970- och 80-talet drev en omtalad festvåning på Södermalm i Stockholm. Dit kom kungligheter och kändisar för att äta, dricka och festa – och där firade även Sickan Carlsson sin 70-årsfest.Vi träffar också Elfi von Kantzow Alvin, som på 1940-talet blev Sveriges första kvinnliga scenograf. Idag bor hon i New York. Vi pratar även med filmforskaren Mikaela Kindblom om vad det var som gjorde att Sickan Carlsson blev så enormt populär. Och så berättar komikern Anna Blomberg varför komedigenren är så bra om man vill skapa sina egna roller.Programledare den här veckan är Erik Sjölin.

8 Jul 201654min

Så länge människan har rest på semester eller för arbete, så har vi ställt oss frågan vad ska vi ta med oss för kläder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ofta har vi besvarat frågan genom att packa ner alldeles för många plagg och pjuck, som sällan, eller aldrig, används. För man vet ju aldrig vad som kommer att behövas. Kanske kan man påstå att osäkerheten med resan ofta balanseras med en stor och trygg garderob, som får väskorna att bågna och tangera "övervikt".Och det trots att modetidningar varje sommar tipsar om hur proffsen packar – det är alltid lätt. Kända modepersonligheter får berätta om vad just de tar med sig på sina semesterresor, det är aldrig särskilt mycket. En kaftan, en solhatt och bekväma skor och, naturligtvis – crèmer med solskyddssfaktor 50.Man skulle kanske kunna tro att resväskor har utvecklats i takt med all annan teknik, men riktigt så är det inte. Det har gått i ganska maklig takt. Somliga har påpekat att det till och med är: "chockerande att inse att vi skickade en människa till månen innan vi kom på idén att sätta hjul på resväskor". 1969 landade människan på månen. 1970 kom en amerikansk man i väskbranschen vid namn Bernard D. Sadow på idén att skruva fast hjul på resväskan. Två år senare fick han patent för sitt "Rolling luggage".Men om man ska vara petig så rullade faktiskt tempelriddarna sina vapen i väskor med hjul, redan i mitten av 1100-talet. Eller, de fick förstås hjälp med att rulla väskorna, fulla med tunga svärd och slipverktyg.Att själv behöva släpa runt på bagage var inget som de som hade råd att resa behöva tänka på under flera hundra år. Långt in på 1900-talet kunde de bättre bemedlade alltid förlita sig på servicepersonal som, för billig penning, kånkade deras tunga koffertar till och från båtar, tåg och hotell.Det är en av anledningarna till att det är först då massturismen kom igång som resväskorna började ta fart, och få nya former. Och inte minst bli lättare. Det funkade helt enkelt inte längre med att resa med en sorts stora och tunga och otympliga flyttkartonger.I veckans program tittar vi närmare på hur vi har packat våra resväskor genom tiderna. Vi besöker Livrustkammaren i Stockholm för att ta reda på vad svenska kungligheter valde att stoppa ner i sina väskor. Vi berättar också om hur resande kan inspirera modeskapare till att skapa nya kollektioner. Och så tar vi en titt på vad den en moderna storstadsmänniskan som längtar ut till naturen väljer att fylla sin ryggsäck med.Veckans gäst är Per Naroskin, psykolog och författare.

1 Jul 201654min

Swimmingpoolen är en oändlig källa till drömmar på olika vis. Inte minst i modevärlden, där den har fungerat som en sorts sexig statusmarkör i många modereportage genom åren, och gör än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men naturligtvis är det inte bara i modereportage som swimmingpoolens turkosblå vatten glittrar förföriskt. Den förekommer ofta i filmer, inte sällan i litteratur och konst, och nästan alltid som en symbol för ett glamoröst liv i lyx, och ledighet.Och det var också så som swimmingpoolen, den privatägda swimmingpoolen vill säga, först uppmärksammades och blev till just en statussymbol. Det gjordes skillnad mellan swimmingpool och "simbassäng för allmänheten", skulle man kunna säga.Även om det var de gamla romarna som – 350 år före Kristus – populariserade det här med att bada och umgås tillsammans i speciella bassänger, så var det i det tidiga 1900-talets USA som idén med privata pooler fick fäste, och därefter spreds över världen. Inte minst tack vare Hollywood.En oändlig mängd filmscener har utspelats kring, och i, swimmingpooler under årens lopp, och kanske inte bara för att en pool ger möjlighet att få visa naken hud. En swimmingpool – med dess glittrande yta och mörka djup – fungerar också finfint som en metafor för inre motsättningar och undertryckta känslor.Men till en början fungerade swimmingpoolen allra mest som en sorts lyxig accessoar som skänkte extra glamour till människorna som hade möjlighet att skaffa sig en egen pool. Det var få förunnat. Men 1920 hade dåtidens i särklass största filmstjärnor, som även var ett äkta par – Mary Pickford och Douglas Fairbanks – råd bygga vad som inte bara var en av de första privata swimmingpoolerna i USA, det var också den största. Det finns en känd bild där de båda sitter i swimmingpoolen, fullt klädda – i en kanot.För de flesta i Sverige var pooler in på 1960-talet en lyxprodukt som kostade mycket pengar, en ouppnåelig dröm. I veckans program tittar vi närmare på hur den saken började förändras när idéen om en pool för folket, som händiga hemmasnickare kunde bygga själva, lanserades. Tanken var att vem som helst skulle kunna bygga sig en pool, inte bara de välbärgade. Vi tar också en titt på författaren John Cheevers klassiska novell The Swimmer från 1964, där swimmingpoolen symboliserar allt annat än pengar, lycka och framgång. Och så träffar vi artisten, låtskrivaren och producenten Christian Olsson – tidigare sångare i bandet Fibes oh Fibes – som inspirerats av livsstilen vid en swimmingpool.Veckans gäst är Cia Jansson, chefredaktör på Elle.

17 Jun 201654min

I veckans STIL ska vi checka in på det världsberömda lyxhotell som än idag präglar synen på vad som utgör just ett lyxhotell, Hôtel Ritz Paris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hotell Ritz Paris har varit stängt i fyra år, efter en omfattande renovering för en summa som får tanken att svindla. Mer än en miljard kronor. I början av den här veckan öppnade detta mytomspunna hotell igen.Hotell Ritz grundades 1898 av César Ritz. Det var en innovativ man vars strävan efter det allra bästa kom att ligga till grund för ett adjektiv – ritzy – för att beskriva något iögonfallande flott och elegant. Men så förekom hotellet, som bar hans namn, flitigt i både böcker, pjäser och sångtexter under det tidiga 1900-talet, som en metafor för lyx. César Ritz ville skapa det första moderna hotellet i Paris. ”Hygieniskt, effektivt och vackert”, som han sade. Ut skulle dammsamlande textiler av sammet, tapeter, tunga möbler och den unkna gubbighet som präglade både inredning och mat på dåtidens bättre hotell. In skulle luft, ljusa färger, en trädgård eller två och belysning som smickrade kvinnors kläder, smycken och hy.Även menyerna skulle lättas upp, och inte bara riktas till män. César Ritz var tidigt ute med att begripa att även kvinnor ville äta ute, och gillade att äta gott. En inte helt vanlig uppfattning vid 1800-talets slut, då männen smaklökar ansågs vara mer välutvecklade.Långt ifrån alla hade förstås möjlighet att besöka Ritz i Paris. Men många kom att höra talas om andra som varit där, och drömmen om hur det skulle vara att någon gång bo på ett hotell där man kunde dinera tillsammans med prinsar och rika arvtagerskor och ta en drink i baren med kända skådespelare och författare, tog fart. För på Ritz kunde det verkligen ske, då det begav sig.Ett hotell som inte bara skulle ha ”all den elegans som en prins kunde kräva av sitt eget hem”, som han sade. Det skulle också vara en sorts upplevelse, som man säger idag.I programmet pratar vi med regissören och författaren Kristian Petri, som har gjort dokumentärfilmen Hotellet, där han försöker hitta svaret på frågan vad ett hotell egentligen är. Vi träffar också Kerry Diamond, initiativtagare till matmagasinet Cherry Bombe som vill göra restaurangbranschen mer jämställd. Och så tittar vi närmare på en gammal rocktradition – att slå sönder hotellrum.Veckans gäst är Madeleine Barck, hotellchef på Grand Hotel i Stockholm.

10 Jun 201654min

De är några av världens bäst betalda ledare, som snart kommer att träda ut på en arena för att visa upp sig och sin stil inför en mångmiljonpublik. Vi talar förstås om fotbollstränarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessa män ska försöka leda sina lag till vinst i det kommande fotbolls-EM för herrar. Under en månad framöver kommer vi att under tv-sändningar kunna se hur de bistert blickar ut över fotbollsplanen, pekar med hela handen och vankar av och an. Så som de alltid gjort.Men idag bär fotbollstränare inte längre logotypprydda prasseljackor från sportföretag, utan diskreta prestigeplagg från mer eller mindre kända modemärken. Många av tränarna påminner om moderna företagsledare, vilket de i viss mån också är. Fotboll på den här nivån är långt ifrån någon lek, utan big business.Och en av anledningarna till det är att man faktiskt kan se direktsändningar av internationella fotbollsmatcher på tv. 1992 betalade tv-kanalen Sky drygt tre miljarder kronor för rättigheterna att regelbundet sända matcher live, från den då nybildade brittiska proffsfotbollsligan Premier League. Det dröjde inte länge innan fler tv-bolag gav sig in i matchen om tittare. Pengabollen var satt i rullning och allt fler ögon riktades nu mot dessa dyrbara investeringsobjekt.Därför blev det skärpning i leden – och en tillsnitsning av garderoberna. Modehus fick nu upp ögonen för den reklampotential som fanns i fotbollsspelare – och deras tränare. Snart började märken som Armani nämnas i samma andetag som Liverpool, Lanvin med Arsenal, Chelsea med Dolce & Gabbana, det tyska landslaget med Hugo Boss och det franska med Dior.Men att vara välklädd som ledare för ett lag under en viktig match inför publik betyder förstås inte samma sak som att ge efter för mode, eller marknadskrafter. Det är snarare en signal på respekt, för laget och åskådarna och jobbet i sig, menar många. Även tränare. Det har emellertid inte varit någon självklar inställning, i synnerhet inte i Sverige. 2001 fick Djurgårdens dåvarande tränare Zoran Lukic frågan om vem som är allsvenskans sämst klädde fotbollstränare och svarade med emfas: ”Alla som har träningsoverall”.I veckans program tar vi en närmare titt på det svenska herrlandslagets kostymer har tagits fram av det Boråsbaserade familjeföretaget Cavaliere – ett samarbete som pågått i 13 år. Förutom att klä upp både dam- och herrlandslaget vid större mästerskap gör företaget även kostymer åt alla som jobbar på Svenska Fotbollförbundet. Vi pratar också kläder och stil med Carlos Banda och Stefan Batan från Hammarby. Och så berättar vi historien om segern som har kallats för en av de största skrällarna i idrottens historia: när det engelska fotbollslaget Leicester City gick och vann Premier League i början av maj i år – en seger mot alla odds.Veckans gäst är Johanna Frändén, sportjournalist.

3 Jun 201654min

Zlatan, Beyoncé, Kanye West, Victoria Beckham, Rihanna, Hanna och Amanda, Mary-Kate och Ashley Olsen, Drake, Jessica Simpson. Alla dessa personer har en sak gemensamt de har alla egna modemärken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En växande genre inom modebranschen är nämligen de så kallade ”kändismodemärkena”. Det vill säga klädmärken som artister och sportstjärnor lanserar under eget namn och marknadsför genom att, mer eller mindre engagerat, hävda att de ”alltid älskat mode”, eller är ”passionerat intresserade” av kläder. Och nu – tack vare ett alldeles eget märke – får de utlopp för denna klädglädje, som ibland kan vara svår för konsumenten att upptäcka. Många plagg i den här genren är påfallande lika de som redan finns på marknaden. Originalitet är sällan ett utmärkande drag. Inte heller kvalitet. Många av märkena ligger i låg- och mellanprisklassen.Men det finns något som många av dessa kändismärken har som andra modemärken saknar och det är köpare. I USA har till exempel artisten och dokusåpastjärnan Jessica Simpson de senaste tio åren byggt upp ett modeimperium som årligen säljer kläder och skor för mer än en miljard dollar, det vill säga drygt åtta miljarder kronor. Det är på samma nivå som etablerade och respekterade modemärken, som Marc Jacobs och Michael Kors.Men trots både försäljning och finansiella muskler, som kan få vilket modemärke som helst att kippa efter andan av avundsjuka, så betraktas Jessica Simpson inte som ett ”riktigt” modemärke av de redaktörer, stylister och journalister som formar vår syn på vad mode är.Lyckats med att skaffa sig prestige bland modets översta skikt, det har däremot de skådespelande systrarna Olsen gjort. De korta, blonda och storögda tvillingsystrarna Mary-Kate och Ashley Olsen slog igenom som barn i den populära tv-serien ”Huset Fullt” i slutet av 80-talet i USA och har sedan dess byggt upp medieimperiet Dualstar Entertainment Group. När de lanserade sitt klädmärke The Row 2006, bara 20 år gamla, blev det därför nästan en sorts chockeffekt. Plaggen visade sig vara överraskande vuxna, stilrena, och av toppkvalitet. 2012 kammade systrarna Olsen hem pris som ”Årets modeskapare för kvinnor” av det amerikanska modebranschrådet. Det betraktas idag som ett av de mest exklusiva modemärkena i USA och ligger i prisklassen skyhög.En gemensam nämnare för kändisar som startat klädmärken, oavsett prisnivå, är att de själva har stålar – intäkter som man gjort på annat håll. I veckans program träffar vi mediesystrarna Amanda Schulman och Hannah Widell, som tillsammans driver produktionsbolaget Perfect Day Media. Nyligen lanserade de sin första klädkollektion. Vi träffar också designern Siah Javaheri, som snart avslutar sin utbildning på Beckmans designhögskola. Hon börjar i andra änden, utan ett känt namn, men är fast besluten att göra karriär i modebranschen. Och så besöker vi en butik som inte bryr sig ett dugg om vem som ligger bakom ett märke – eller de senaste trenderna från de stora modehusen runt om i världen – bara kläderna känns rätt, på sitt sätt.Veckans gäst är Jenny Lantz, forskare vid Handelshögskolan, samt lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

27 Mai 201654min