Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD): Behövs skifte i hur vi ser på skydd av skog

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå.
Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter.

– Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren.

Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen.

– Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga.

Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas.

Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats.

– Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren.

Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?

– Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi.

Kornas betesrätt

Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.

Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet?

– Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.

Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?

– Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till.

Hur många vargar ska vi ha?

Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt.

Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag:

– Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju.

Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.

Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, miljöreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Joar Jonsson

Intervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.