Sanningen om Maria Magdalena

Sanningen om Maria Magdalena

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen.

– Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison.

Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang.

Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34

(2-3 portioner)

En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten.

”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles

utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska].

Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade

Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge

mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt

till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och

drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.

3 dl sköljda, röda linser

1 skivad gul lök

1 hackad tomat

1 pressad vitlöksklyfta

8 dl hönsbuljong

1 tsk mald kummin

Salt, peppar, citron

1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.

Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min.

Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek

den finhackade löken mjuk och strö över soppan.

Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag

för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt.

Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Avsnitt(500)

Stormakts-Sveriges sista fältslag

Stormakts-Sveriges sista fältslag

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

25 Maj 202143min

Kossornas historia

Kossornas historia

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

18 Maj 202144min

Rasbiologiska institutet 100 år

Rasbiologiska institutet 100 år

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

11 Maj 202144min

DNA revolutionerar släktforskningen

DNA revolutionerar släktforskningen

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

4 Maj 202144min

Historien i en sträng DNA

Historien i en sträng DNA

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

27 Apr 202144min

1600-talskroppen under lupp

1600-talskroppen under lupp

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

20 Apr 202144min

Verklighetens Ulla Winblad

Verklighetens Ulla Winblad

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Christina Kiellström hette hon – kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.

13 Apr 202144min

Pariskommunen – socialismens blodiga experiment

Pariskommunen – socialismens blodiga experiment

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.

6 Apr 202144min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
historiska-brott
p3-historia
olosta-mord
historiepodden-se
motiv
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
krigshistoriepodden
nu-blir-det-historia
militarhistoriepodden
rss-borgvattnets-hemligheter
harrisons-dramatiska-historia
vetenskapsradion-historia
palmemordet
rss-seriemordarpodden
mannen-utan-spar
rss-folkets-historia
rss-brottshistoria
rss-historiens-mysterier