Så redo är Sverige när Ryssland höjer hotnivån

Sverige är sårbar mot attacker i gråzonen mellan krig och fred. Och det utnyttjar fienden. För att möta hoten kan Sverige behöva ändra grundlagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En natt i slutet av augusti klättrar en maskerad person över stängslet till Polens största privata vapentillverkare WB Electronics drönarfabrik och sätter eld på anläggningen. Drönarkomponenter värda tiotals miljoner kronor går upp i rök.

Händelsen är en i raden av misstänkta sabotage mot försvarsföretag i flera Natoländer den senaste månaden.

Det som sker beskrivs som en del av Rysslands krigföring. Mindre attacker, i en jämn ström som skapar osäkerhet och pressar samhällen utan att nödvändigtvis passera gränsen till öppet krig. I Sverige används ofta begreppet gråzon för att beskriva den typen av situation.

– Rättsligt sett existerar ingen gråzon, utan Sverige är antingen i fred eller så är vi i krig, säger Jessica Appelgren, chef på enheten för totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

En risk med den typen av angrepp är att temperaturen gradvis höjs utan att Sverige hinner reagera tillräckligt snabbt. Det är en sårbarhet som en motståndare kan försöka utnyttja.

– En motståndare som vet att systemet för totalförsvar bygger mycket mer på ett aktivt beslut och implementering av lagstiftning, kan ju spela på det och göra att vi blir långsamma med att höja beredskapen och då kanske vi blir mindre effektiva att faktiskt hantera det som sker, säger Marika Ericson, lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.

Hybridhot eller andra kriser som sker i fredstid är svåra att hantera för myndigheter och regering. Och det finns ett lagförslag som är redo att klubbas så fort Sverige har en ny regering som går ut på att ändra grundlagen och ge regeringen mer handlingsutrymme vid en krissituation i fredstid.

Det kan till exempel handla om att inskränka våra fri- och rättigheter nästa gång det blir en pandemi eller kanske för att hantera en fientlig stat som attackerar Sverige med okonventionella metoder.

– Där vill man helt enkelt lägga in ett till ett nytt kapitel i regeringsformen som ska handla om allvarliga fredstida krissituationer. Det kan gälla till exempel. inskränkningar av fri- och rättigheter andra civilrättsliga frågor, straffskatt och så vidare.

Andra lagar om det blir krig

Till skillnad från hur myndigheter och regering kan styra i fred så gäller helt andra spelregler i krig.

Om Sverige skulle attackeras kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen. Vid högsta beredskap aktiveras delar av totalförsvaret och flera juridiska oklarheter kring myndigheternas mandat försvinner.

– Så det är ett sätt att strömlinjeforma en organisation, tydliggöra uppgifter och ansvar för att hantera just den här händelsen, säger Marika Ericson.

Höjd beredskap handlar inte bara om vem som fattar beslut och vilka uppgifter som ska prioriteras. Det innebär också att staten får nästan oinskränkt rätt att använda alla svenska medborgare mellan 16 och 70 år totalförsvaret.

– Vilket i princip betyder att du är skyldig att tjänstgöra i totalförsvaret i den omfattning som hälsa och kropp tillåter, säger Jessica Appelgren.

Lagar i fredstid inte mesiga

Det går såklart inte att aktivera totalförsvarslagar om det sker hybridattacker, det är också det som gör hybridhotet så effektivt.

– Vi måste ha en medvetenhet om att vårt rättssystem kan användas som en spelplan av aktörer som vill oss illa, säger Appelgren

Men ett lika stort problem kan vara att myndigheter ibland tolkar lagen för milt. De tror inte de har mandat att ingripa.

– Det är en allmän känsla av att vi står bakbundna. Det är lagens fel, för det finns inte möjligheter att göra det vi vill, säger Appelgren

Jessica Appelgren chef på enheten för Totalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

– Vi har ju offentliga aktörer med jättestort våldsmandat. Det går att göra allt möjligt redan i fredstid. Okunskap om vad lagen säger, och en oförmåga att använda den effektivt kan få konsekvenser för svensk säkerhet.

TEXT: Sylvia Dahlén

Medverkande:

• Jessica Appelgren, Chef på Enheten för otalförsvarsjuridik på Totalförsvarets forskningsinstitut

• Marika Ericson, Lektor i operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan

• Mathias Johansson, Enhetschef på Plikt- och prövningsverket

• Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén

• Producent: Kalle Glas

Ljudkällor: SR, Vice, BBC, TT

Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson