Klimatpolitiken blir en valfråga 2020: Fernando Arias, New York.

Utrikeskrönikan 7 januari 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är mindre än två år kvar till presidentvalet i USA och inom den närmaste tiden kommer vi få veta vilka Demokrater som tänker utmana Donald Trump om presidentposten. Redan nu är det tydligt att de kommande två åren kommer att handla om ekonomi, om migrationspolitik och om demokraternas agerande, stärkta av sin nyvunna majoritet i representanthuset.

Men en annan sak som jag kommer att hålla ögonen på är frågan om klimatförändringarna. Inte enbart för att det är ett ämne som berör - och kommer beröra - ett stort antal människor, men också för att jag tror att det kommer bli en valfråga 2020.

Trump har flera gånger klargjort sin syn på klimatförändringarna. Han anser att vinterstormar är tecken på att den globala uppvärmningen inte existerar, och även om den existerar, så tvivlar han på att människan orsakar den.

Med den uppfattningen i åtanke är det inte konstigt att president Trump driver igenom flera reformer som kommer öka utsläppen av växthusgaser.

Han har sänkt kraven för industrier som släpper ut metangas, han vill lätta på regleringar för kolkraftverk, och utsläppskraven på framtidens bilar kommer att mildras om Trumpadministrationen får som den vill.

Därtill har Donald Trump sagt att USA ska lämna den internationella klimatuppgörelsen som slöts i Paris 2015.

Demokraterna går åt motsatt håll.

Efter kongressvalet förra året har en rad progressiva vänsterdemokrater valts in till representanthuset, flera av dem har gjort miljö- och klimatpolitik till en hjärtfråga; inte minst gäller det den yngsta ledamoten i kongressen, Alexandria Ocasio-Cortez, som tillsammans med likasinnade politiker redan börjat arbeta för att få upp miljö- och klimatreformer på den politiska agendan.

Exakt vilken effekt de nyvalda vänsterpolitikerna kommer att få är för tidigt att säga, men det Demokratiska partiet är nu på väg att drivas i en mer regleringsvänlig riktning, samtidigt som Republikanerna fortsätter att slopa miljökrav och lätta på utsläppsgränser för industrier.

Det är ingen vild gissning att de Demokrater som ställer upp i presidentvalet 2020 kommer göra allt de kan för att påvisa den skillnaden mellan partierna.

Det är också först 2020 som USA formellt kan träda ur det internationella klimatavtalet från Paris. Den president som får väljarnas förtroende kommer alltså vara den president som antingen förverkligar - eller stoppar - USAs utträde ur klimatuppgörelsen.

Det kommer inte stå något om den frågan på valsedlarna, men nästa presidentval är i högsta grad ett val om USAs klimatpolitiska riktning och framtid.

Fernando Arias, New York.
fernando.arias@sverigesradio.se