Utrikeskrönikan18 Jan 2019

Hur långt räcker de goda traditionerna? Ekots Naila Saleem

Utrikeskrönikan den 18 januari 2019. Colombo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Colombo fredag

Igår åkte jag tur och retur med tåg till staden Kandy, Sri Lankas andra största stad och ett viktigt kulturhistoriskt centrum i landet. Rälsen flöt genom intensivt gröna landskap, bananträden var fulla med frukt och husen växlade i stil från plåtskjul till flådiga villor.

I Kandy förvaras en av buddhismens heligaste reliker; en tand som anses ha tillhört Buddha själv. Den kom till ön på 300-talet och har sedan 1500-talets slut förvarats i ett tempel i Kandy. Templet utsattes för ett bombattentat signerat tamilska tigrarna i slutet av 90-talet men är i dag återuppbyggt och glänser i all sin prakt. Det är gott om turister men också troende buddhister när jag promenerar runt tempelområdet som inte bara rymmer den heliga tandens tempel; alldeles intill ligger några byggnader tillägnade både buddhistiska och hinduiska gudar. Och precis utanför muren står St Pauls kyrka.

Folk emellan har alltid visat respekt för varandras kulturer och buddhister och hinduer besöker också varandras helgedomar och tillber gudarna där till exempel när de ska fatta viktiga beslut i livet. Muslimerna gör detsamma men i lite mindre omfattning säger den pensionerade universitetsprofessorn Wijaya Jayatilaka. Han arbetar numera på ett forskningsinstitut med inriktning på etniska frågor.

I mars för ett år sedan attackerades muslimer i Kandyområdet av militanta buddhister. I Thikana brändes hus ner och flera skadades. Fazal Maulavi visar mig runt i huset som nu byggs upp igen. Allt du ser är nytt, mina gamla föräldrar har fått börja om som vore de nygifta säger han och ler lite snett. Fazals ena bror omkom i lågorna. Det fanns ingen bakdörr och på gatan stod flera hundra arga män säger han. Hans andra bror fick svåra brännskador på både armar och ben.

Thikana är ett blandat område berättar Fazal Maulavi som själv gått i en singalesisk skola alltså där buddhisterna är i majoritet. Han hade och har fortfarande vänner från de andra etniska och religiösa grupperna. Attackerna hade inget med deras vardag att göra. Det handlade om politik menar han och syftar på de grupper i Sri Lanka som argumenterar för att de singelsiska buddhisterna är under hot fast att de utgör 70% av landets befolkning.

På senare år har forskare börjat tala om en glidning i Sri Lanka från våld sprunget ur etniska spänningar där kriget mellan tamilska tigrarna och staten är det främsta exemplet till våld som har sin grund i motsättningar mellan grupper som tillhör olika religioner. Professorn Wijaya Jayatilaka anser precis som Fazal att våldet i fjol var styrt från politiskt håll. Senare i år ska Sri Lanka hålla val och frågan är ju då hur det kommer att gå med relationerna mellan de olika grupperna.