Hur ska det gå för Washingtons pandor? : Kajsa Boglind, Washington

Utrikeskrönikan tisdag 17 september

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Washington tisdag.

Det finns ett djur som alla barn här i den amerikanska huvudstaden har en särskild relation till och det är jättepandan. Enda sen 70-talet har stadens zoo haft pandafamiljer och att gå och titta på dem är en mycket populär helgutflykt. Har man tur är de ute och leker och gör kullerbyttor ned för slänten mellan bambubuskarna. Men i septembervärmen brukar de oftast vara inne i skuggan och då kan man i stället kika på dem genom en glasvägg i deras hus.

Men den senaste tiden har pandaavdelningen varit avstängd - för reproduktiv aktivitet som det står på skyltarna. Zoots pandamamma Mei Xiang har visat tecken på graviditet och har därför behövt vara ifred och både bland besökare och i de lokala tidningarna har det rått pandafeber och väntan som inför en kunglig möjlig nedkomst.

Så därför var besvikelsen stor när nyheten kom för några dagar sen om att det inte blir någon pandaunge i år. Mei Xiang har varit skengravid, något som i sig är vanligt hos pandor.
Och den här skengraviditeten kan få större implikationer än bara det faktum att det just nu inte blir någon ny liten gullig pandaunge att besöka för alla små Washingtonians. Pandorna kan nämligen vara på väg att dras in i handelskriget mellan USA och Kina och en ny unge hade varit ett sätt att säkra pandatillförseln ett tag till.

Att de svartvita utrotningshotade björnarna blir föremål för diplomatiska förvecklingar är inget nytt – de ÄR storpolitik i Washington eftersom de första pandorna var en gåva till dåvarande presidenten Richard Nixon från Kinas ledning i samband med Nixons historiska statsbesök där 1972. På 80-talet kom ett nytt pandapar – men då var upplägget annorlunda. Pandorna var inte en gåva utan hyrs numera av zoot på tioårskontrakt.

Men de har ändå fortsatta vara något av en statsangelägenhet och när pandaungen Bei Bei skulle namnges för fyra år sen närvarade både Michelle Obama och kinas dåvarande högsta dam Peng Liyan – ett utryck för lyckad pandadiplomati.
Men nu kan hela arrangemanget vara i fara skriver tidningen Washington Post. Det nuvarande tioårskontraktet går ut om ett år och ifall handelskriget mellan USA och Kina fortsätter riskerar de populära pandorna att bli en bricka i förhandlingsspelet, resonerar tidningens reportrar i en artikelserie.

Ovanpå allt ska zoots nuvarande pandaunge Bei Bei skickas till Kina om ett par månader – enligt kontraktet mellan Zoot och Kina ska alla pandaungar planteras ut i naturlig miljö när de fyllt fyra år.

Men medan ett eventuellt pandavakuum rycker närmare försöker zoots informationsavdelning lugna de upprörda känslorna. Vi har haft ett lyckat pandasamarbete i 47 år påpekar en talesperson och dessutom sträcker sig nuvarande kontrakt till och med december nästa år. Det betyder i sin tur att USA när kontraktet går ut kan ha valt en ny president och det kan bli den nya presidentens handelspolitik som avgör pandornas framtid.

Och även om Trump blir omvald har vi alla vid det här laget vant oss vid tvära kast och handelskonflkten kan ju vid det laget vara över.
Och under tiden går livet sin gilla gång bland bambubuskarna på zoot. Pandavdelningen har öppnat igen och hos stora och små huvudstadsbor lever hoppet både om nya graviditeter och fortsatt pandasamarbete mellan stormakterna.

Kajsa Boglind, Washington
kajsa.boglind@sverigesradio.se