Så gick det för den blinde greven: Andreas Liljeheden, Luxemburg

Utrikeskrönikan, 15 oktober 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Luxemburg, tisdag.

Jag sitter på ett tåg och läser om Johan I av Luxemburg, även kallad Johan den blinde. Han var greve i Luxemburg på 1300-talet och som namnet antyder var han blind.

Egentligen inget konstigt med det. Om det inte vore för att Johan gjorde det andra kungar och grevar gjorde på den tiden: krigade.

Johan var frankofil och stod på fransmännens sida i kriget mot engelsmännen. Och I slaget vid Crécy red han i främsta ledet stödd av sina närmaste – eftersom han ju inte såg någonting alls.

Det är sådana historier som man kan roa sig med på den drygt tre timmar långa tågresan mellan Bryssel och Luxemburg.

Tre månader om året – i april, juni och oktober – sker alla ministerrådsmöten i Luxemburg. Då gör jag den här resan, tur och retur, två, tre, ibland fyra gånger på en månad.

Första gången är rätt kul.

Det är roligt att komma tillbaka till Luxemburg efter några månaders frånvaro och jag kan se fram emot att besöka den där nepalesiska restaurangen nära hotellet där svenskarna tenderar att fnissa lite tonårsaktigt när de beställer den nepalesiska ölen vars namn låter som ett svenskt könsord.

Andra vändan till Luxemburg, som jag nu befinner mig i, är okej. Tredje och fjärde blir rätt tråkiga.

Jag tittar ut genom fönstret, och passerar samma gamla byar, om och om igen. Ofta tänker jag att nästa gång, om jag har mer tid på vägen hem, ska jag hoppa av på någon av de där mindre stationerna och besöka orterna som jag enbart känner till genom ölen de producerar.

Som Rochefort och Ciney.

Men det blir aldrig av. Jag åker ofta hem sent på kvällen och tillsvidare nöjer jag mig med att ströläsa om platserna jag passerar.

Just vid Ciney stöter jag på en annan intressant historia. La Guerre de la vache – kokriget.

En bonde stal en kossa under ett tornerspel i Ciney i slutet av 1200-talet. Han haffades. Men, han skulle få behålla livet om han lämnade tillbaka kossan och betalade en bot.

Trots det blev han dödad när han kom tillbaka med både boten och kossan. Och därefter kan man säga att bråket urartade.

De lokala ledarna gav sig in i leken och det växte till en fullskalig regional konflikt mellan Liége och Namur. Flera tusen dog i de strider som följde och till slut fick den franske kungen, Filip III, gripa in och avstyra bråket. Vad som hände med kossan är oklart.

Ja, det är sådant jag förströr mig med här på tåget. Jag vet att jag egentligen borde förbereda mig för EU-mötena jag ska bevaka i Luxemburg. Jag borde läsa om fiskekvoter för nästa år, och saker som maximal tillåten fångst som förkortas TAC och MSY som står för maximal hållbar avkastning.

Istället klickar jag med vidare och fortsätter läsa om regionens historia. Och hur gick det då egentligen för Johan den blinde, undrar ni kanske?

Ja, som väntat. Han dog där på slagfältet vid Crécy.

Men han hyllades för sitt hjältemod. Och även om man i dag nog skulle kalla hans mod för dumdristigt, så bidrog det nog till att sätta hans namn i historieböckerna. Så att en svensk journalist, nästan 700 år senare, sitter på ett tåg och läser om honom istället för att läsa om förbud av torskfiske.

Det här är Andreas Liljeheden, på ett tåg, någonstans mellan Bryssel och Luxemburg.

Andreas Liljeheden
andreas.liljeheden@sverigesradio.se