Stapplande steg mot skadestånd för slavättlingar: Fernando Arias, USA-korrespondent

Utrikeskrönika 2 oktober 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

New York, fredag

Idéen om ett slags skadestånd för USA:s slavättlingar har funnits länge. Att på något sätt ersätta hela, eller delar, av USA:s afroamerikanska befolkning för det förtryck som slaveriet förde med sig. Det handlar inte enbart om en symbolisk försoningsakt, det handlar också om att försöka göra något åt det materiella förtryck som följt i kölvattnet av slaveriet.

Den här veckan blev det klart att Kalifornien kommer bli den första delstaten i USA:s historia som nu tar små trevande steg mot att införa ett sådant skadestånd. Delstatskongressen har röstat igenom en lag som innebär att delstaten ska börja konfrontera sin rasistiska historia under och efter slavåren, och hitta sätt att åtgärda den ojämlikhet som slaveriet gett upphov till idag.

1865, när USA officiellt avskaffade slaveriet, var knappast den vändpunkt som landets afroamerikaner hade hoppats på. Många tvingades in i ett ekonomiskt förtryck där de var tvungna att arrendera odlingsjord för en summa som motsvarade värdet på det som kunde produceras på jorden.

Den svarta befolkningen greps och fängslades utan att något brott hade begåtts. Därigenom kunde de återigen förslavas eftersom fångar inte omfattas av samma rättigheter som fria människor.

De som trots alla hinder blev ekonomiskt framgångsrika lurades ofta på sina tillgångar. Ibland mördades dem i omfattande kravaller som i Tulsa och i Wilmington.

I praktiken fick afroamerikanerna i södra USA rösträtt först för 55 år sedan, när The Voting Rights Act klubbades igenom i kongressen.

Samtidigt var slavindustrin oerhört lukrativ för USA:s vita befolkning. Inte enbart för att den innebar gratis arbetskraft, men också för att plantageägare kunde låna pengar med slavar som säkerhet. För de pengarna köpte de större jordegendomar, bättre utrustning och fler slavar. Samtidigt skapade bankväsendet obligationer kopplade till slavindustrin, vilket innebar att handeln med människor också var en god affär för världens banker.

I det segregerade USA har rikedomarna, och bristen på dem, gått i arv från generation till generation. Vita familjer äger tillgångar som i snitt är tio gånger mer värda än afroamerikanska familjer.

Kalifornien kommer nu utreda slaveriets konsekvenser för slavättlingar. Bland annat ska man titta på hur slaveriet lett till skillnader i fråga om utbildningsnivå, sysselsättning, hälsa och rikedom.

Ett förslag om en liknande utredning har också lyfts på federal nivå redan 1989, men det har hittills inte funnits tillräckligt stöd för att rösta igenom det i USA:s kongress.

Fernando Arias, USA-korrespondent
fernando.arias@sverigesradio.se