Så kan munskydden ge oss klimatsmart betong: Marie-Louise Kristola, Stockholm

Utrikeskrönikan 24 mars 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, onsdag.

Att nöden är uppfinningarnas moder har vi redan fått se under den här tragiska pandemin då nya vaccin tagits fram i rekordfart. Nu visar det sig att de engångsmunskydd som redan hunnit bli ett stort avfallsproblem i många länder, kanske också kan bli en riktig klimatvinst.

Det är i Betonginitiativets nyhetsbrev jag läser om hur miljontals munskydd och ansiktsmasker skulle kunna få ett andra liv som minskar utsläppen från en av de riktigt stora koldioxidbovarna: betongtillverkning. Forskare i Australien har nämligen visat att plastremsor från strimlande munskydd och masker kan blandas med återvunnen, krossad betong och användas till att göra ny betong som blir både starkare och klimat-vänligare.

Låter det helt tokigt? Det behöver det inte alls vara. Vi backar bandet.

Betong är ett av våra vanligaste byggmaterial, men även en stor källa till koldioxidutsläpp alltså. Mer koldioxid släpps faktiskt ut vid betongtillverkning än från allt flyg globalt.

En stor del av utsläppen sker när man tillverkar själva klistret i betongen - cement. För att göra cement använder man nämligen kalksten som hettas upp och blandas med andra ingredienser. Och det är just vid upphettningen som kalkstenen frigör koldioxid.

Att det här är ett stort problem för klimatet har många vetat redan innan Bill Gates blev betongaktivist. Forskare har i åratal försökt hitta sätt att minska mängden koldioxidtung cement i betong genom att byta ut en del av den mot till exempel flyg-aska, en restprodukt från industrin, eller mot skal från havre och ris som innehåller kisel och också kan fungera som alternativt klister. Betonginitiativet skriver också om brittiska forskare som provar att blanda i rotfrukter, till exempel morotsrester från barnmatstillverkning, i betong med spännande resultat.

Enligt betongexperterna skulle resterna av rotfrukter inte bara kunna minska cementanvändningen, den nya betongen kan dessutom kunna alstra energi och till exempel driva en LED-belysning bara med hjälp av trycket från fordon, eller gångtrafikanter som passerar över en yta, täckt med energialstrande rotfruktsbetong.

Morotsskal och strimlade munskydd - kan det bli pandemin som ger oss klimat-smartare betong? Betongforskning är i alla fall ingen grå historia.

Marie-Louise Kristola
marie-louise.kristola@sverigesradio.se