Vem vill säga att klimatomställningen kommer att kosta?

Utrikeskrönika 27 september 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Berlin måndag,

Ännu ett europeiskt val är avklarat där klimatfrågan fick ovanligt stor plats.
I Tyskland, Norge och Island pratar nu allt fler partier av olika färg om klimatet och försöker få väljarnas stöd för just sina lösningar.
I Frankrike pågår förberedelserna för nästa års presidentval.
Nyligen möts två av det gröna partiets kandidater i en radiodebatt och programledaren Jean-Jacques Bourdin ställer en av sina första frågor.

"I Tyskland vill de grönas kanslerkandidat Annalena Baerbock höja
bensinpriset med 16 centimes litern: alltså litet mer än 1 krona och 60 öre. Vill ni också det, frågar Bourdin och får ett första litet försiktigt jakande svar - oui.
Hur mycket? Med hur mycket? Jag frågar för alla fransmän som lyssnar, säger Bourdin och så är debatten igång.

Politikerna går upp i varv, talar i munnen på varandra och försöker få fram sina bästa argument. Programledaren hänger på.
Ni också? Vill ni också göra bensinen dyrare? Nu låter journalisten själv upprörd, men går vidare till att diskutera priset på el och förnybar energi.

Här i Tyskland pågår en liknande debatt. Vid årsskiftet införde regeringen en ny sorts koldioxidpris på transporter för att klara sina klimatmål, vilket genast fick bensin- och dieselpriserna att börja stiga.
Men när De Grönas kansler-kandidat sa att bensinen kommer att bli ännu dyrare med tiden (vilket också är meningen med systemet) argumenterade flera politiker från de partier som infört koldioxidspriset plötsligt emot detsamma.

I Norge diskuteras en ny elkabel till Storbritannien som är färdig att tas i bruk. Oron finns att de norska elpriserna nu kan bli lika höga som i London. Flera partier vill vänta med att koppla upp ledningen, och motsätter sig nu tidigare tankar på att norsk vattenkraft ska fungera som ett grönt batteri för Europa, när den förnybara elen byggs ut.

Samtidigt släpper Europeiska centralbanken ECB, en färsk rapport och varnar för att kostnaden för klimatförändringarna kan bli mycket dyrare än själva klimatomställningen och minska Europas BNP med 10 procent.

Enligt ECB finns tre möjligheter - en ordnad omställning till en grönare ekonomi, en orolig övergång orsakad av en plötslig reaktion på klimatförändringar, eller en "växthusvärld" som leder till extrema fysiska risker.

Många partier vill prata om klimatet och att vi måste ställa om samhället. Men vem vill egentligen prata om vad det kommer att kosta?

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
marie-louise.kristola@sverigesradio.se