Ack du arma värld, så mörk du blivit: Johan-Mathias Sommarström, Istanbul

Utrikeskrönika 20 oktober 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mellanöstern, fredag.

Ack du arma värld.

Solen speglar sig i vattnet så att det glittrar som guld. En ljum höstvind kysser kajen.

En mager katt stryker sig mot fiskares ben i hopp om en delikatess.

På ytan allt så lugnt.

Men ack du arma värld, så mörk du blivit, så mörk du är.

Lördagen för snart två veckor sedan en mormor och morfar hade sina barnbarn hemma i sin Kibbutz i södra Israel. Barnbarnens vänner var med. De sov över, såg fram emot den stora drakfestivalen som skulle hållas senare på dagen.

Barnen hade dagen innan byggt sina egna drakar, målat dom och pyntat. Om bara några timmar skulle de ta med matsäck till fältet, träffa andra barn och familjer och flyga sina drakar. En årlig tradition, glädje och lycka.

Det blev aldrig så.

Idyllen slets sönder av terroristers vapen. Civila dödades, lemlästades, kidnappades. Hem brändes.

Morföräldrarna och barnbarnen finns inte längre kvar, det enda som minner om deras hopp om glädje är de övergivna drakarna, utsmyckade med hjärtan och stjärnor, på en veranda i en övergiven kibbutz. Drakar som aldrig flög.

Och på andra sidan stängslet, bara kilometer därifrån.

Föräldrar som förtvivlat rusar mot akutmottagningen med livlösa barnkroppar i sin famn. Täckta av betongdamm från bombers verk och där det enda färgglada är blodets bana.

Familjerna som flyr för sina liv, till vad? De har ju ingenstans att fly. Inte ens sjukhus är säkra.

Och för varje bomb, mer hat.

Ack du arma värld.

Familjen i Sverige som delar namn men inte släktskap med en kriminell. En man, eller pojke, stormar in och skjuter dom, inför deras barn.

Två kvinnor utan släktskap till kriminella som just druckit sitt kvällste, plötsligt avbryts lugnet i villaidyllen av automateld. En maskerad person stormar in i villan. Dödar kvinnorna. Det meningslösa våldet.

Eller dom som skulle på fotbollsfest med sina gula stolta tröjor. Det blev deras död. En galnings som trodde han försvarade religion genom att döda, oskyldiga.

Och medan blickarna riktas åt annat håll gnuggar den ryska björnen händer, övergreppen i Ukraina plötsligt i mediaskugga.

Nej, ack du arma värld. Vad mörk du blivit, hur ska vi orka med dig.

Vi får njuta av de få glimtar hopp där finns, och som katten när den stryker sig mot fiskarens ben, hoppas på något bättre sedan. Men inte ens solglittret i vattnet kan trösta, det ÄR mörkt och den kurrande katten, fick aldrig någon fisk.

Johan-Mathias Sommarström, Istanbul
johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se