173. Det stora oväsendet  (1668-1676)
Kungar och krig12 Nov 2023

173. Det stora oväsendet (1668-1676)

Under medeltiden fanns föreställningar om trolldom och häxor, men det var först under tidigmodern tid som omfattande rättsprocesser mot dessa började. Starkare ortodoxi i synen på trolldom och förmodade förbindelser med djävulen ledde till en masshysteri och starkare statlig inblandning i Europa. I Sverige började häxprocesserna sent och var koncentrerade till norra delen av landet, starkt påverkade av den rådande stormaktstiden och kyrkans inflytande. Rättegångar grundades på barns vittnesmål om påstådda pakt med djävulen, vilket ledde till över 300 avrättningar under denna period.


Trolldomskommissioner, bestående av präster, jurister och lekmän, hanterade rättegångar där påstådda häxor utsattes för tortyr och vattenprov. Trots ifrågasättanden av vittnesmål och metoder fortsatte avrättningarna, vilket kulminerade i massavrättningar som det stora häxbålet i Ångermanland. Det drabbade främst kvinnor, inklusive barn, som dömdes till döden baserat på påståenden om samröre med djävulen. Påverkan av andra länders strängare lagar syns tydligt i områden som Bohuslän.


Mot slutet av perioden började ifrågasättanden av barns vittnesmål och metoder för avslöjande av häxor växa, vilket ledde till en gradvis avmattning av häxprocesserna och till sist avlägsnandet av trolldomsparagrafen från lagboken år 1779. Den typiska bilden av en häxa som en utstött kvinna stämde inte alltid, utan det var ofta kvinnor med bra ställning i samhället som drabbades. Totalt avrättades cirka 400 personer i Sverige, där tre fjärdedelar av dessa avrättningar inträffade under "det stora oväsendet".


Avsnittsbild: Häxprocess i Mora 1670. Tyskt kopparstick. I förgunden djävlar och häxor. Där ovan förhörskommissionen med en hop klagande kvinnor och barn som avger vittnesmål. En fångknekt driver fram en flock fängslade häxor och trollkarlar. Omkring bålet där de dömda brinner, syns häxor som bortför barn på sopkvastar, bockar och dynggrepar medan demoner i djurskepnad tumlar i luften.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(301)

187. Freden i Altranstädt (1706) - Stora nordiska kriget #6

187. Freden i Altranstädt (1706) - Stora nordiska kriget #6

När August av Sachsen är besegrad sluts Freden i Altranstädt. Det blir den sista freden som Karl XII sluter.Omslagsbild: Ett kopparstick som förevigade när Karl XII och August den starke åt en måltid inne i Alltranstädts slott den ”7. (17.) December Anno 1706”Litteratur:Svenska freder och stillestånd 1249-1814 av Sundberg, UlfSvenska folkets underbara öden “Skyddsmakt och tillflyktsort Sveriges stormaktsställning och protestanterna från de habsburgska arvländerna Peter Thaler” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Mars 202426min

186. Slaget vid Fraustadt (februari 1706) - Stora nordiska kriget #5

186. Slaget vid Fraustadt (februari 1706) - Stora nordiska kriget #5

Stora nordiska kriget rullar vidare.Fraustadt 1706 | popularhistoria.seI segrarens våld Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Feb 202411min

185. Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706) - Stora nordiska kriget #4

185. Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706) - Stora nordiska kriget #4

Det stora nordiska kriget rullar på, men nu ka vi faktiskt beta av ett antal år i ett avsnitt, med Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706).Litteratur:Karl XII:s eviga fälttåg | popularhistoria.seStormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle LarssonStormaktstiden av Dick HarrisonAvsnittsbild: Slaget vid Kliszów av en okänd konstnär. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Feb 202432min

184. Slaget vid Düna (1701) Stora nordiska kriget #3

184. Slaget vid Düna (1701) Stora nordiska kriget #3

Efter att ha besegrat de ryska styrkorna vid Narva vände sig den svenska armén söderut för att angripa Polen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Feb 202412min

183. Slaget vid Narva (1700) Stora nordiska kriget #2

183. Slaget vid Narva (1700) Stora nordiska kriget #2

Serien om Det stora nordiska kriget fortsätter med att den svenska armén tar sig till Baltikum för att besegra Ryssland i Narva i november 1700 .Omslagsbilden visar de besegrade ryska soldaterna lägga ner sina banér inför Karl XII efter slaget vid Narva den 20 november 1700. Målning av Gustaf Cederström.Litteratur: Karl XII:s stora seger vid Narva | popularhistoria.se Slaget vid Narva: en Sveriges största militära triumfer - Historiska Media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Feb 202446min

182. Landstigningen vid Humlebæk (1700) Stora nordiska kriget #1

182. Landstigningen vid Humlebæk (1700) Stora nordiska kriget #1

Den svenska landstigningsoperationen vid Humlebæk ägde rum den 25 juli 1700 och utgjorde den första offensiven under stora nordiska kriget, ledd direkt av kung Karl XII. Målet var att konfrontera Sveriges fiende, Danmark, som var en del av trippelalliansen mot Sverige. Kriget inleddes när Danmark anföll Sveriges allierade Holstein-Gottorp i samband med Sachsens attack mot Livland. Efter att Danmark ockuperat delar av Holstein-Gottorp beslutade Karl XII att landsätta svenska trupper på Själland.Den svenska landstigningen stöddes av den svenska örlogsflottan. Danskarna, ledda av Jens Rostgaard, misslyckades med att hindra angreppet efter en kort strid, vilket resulterade i att svenska trupper etablerade ett brohuvud på Själland. Med en samlad armé på 10 000 man påbörjade Karl XII sin marsch mot Danmarks huvudstad, Köpenhamn. Danmark beslutade då att ingå fred med Sverige, och i freden i Traventhal tvingades Danmark att lämna trippelalliansen. Efter denna framgångsrika operation transporterades den svenska armén vidare till Estland för att möta hotet från de ryska trupperna under tsar Peter I.Omslagsbild: Ur "Teckningar ur Sveriges historia" av Carl Andreas DahlströmLitteratur:Ericson Wolke, Lars (ed); Hårdstedt, Martin (2009). Svenska sjöslag. Stockholm: Medströms förlag, Fälth & Hässler.Karl XII:s första triumf | popularhistoria.seSvenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Jan 202411min

181. Slottsbranden på Tre Kronor (7 maj 1697)

181. Slottsbranden på Tre Kronor (7 maj 1697)

Tre Kronor, med rötter från medeltiden, bestod av flera byggnader på Stadsholmen. Gustav Vasa genomförde omfattande förändringar på 1500-talet för att stärka försvaret och Johan III omvandlade det till ett imponerande slott på 1580-talet. Under Karl XI genomgick det vissa förändringar, men 1697 bröt en omfattande brand ut.Branden startade på vinden där brandmästaren Sven Lindberg bodde, och panik spreds genom slottet. Trots försök att rädda viktiga dokument och konstskatter ledde elden till total förstörelse. Efter branden tillsattes en undersökningskommission som pekade ut tjänstefel, dömdes vakter och brandmästare till straff, men ingen anklagades för mordbrand.Slottsarkitekten Nicodemus Tessin blev vinnaren, eftersom han hade planerat att bygga ett nytt slott. Bygget påbörjades snabbt, men avbröts under kriget och återupptogs senare. Det nya Kungliga slottet i Stockholm stod färdigt 1771.Omslagsbild: Den stora slottsbranden (ca 1862 av Johan Fredrik Höckert) Litteratur:Kungliga slottet i Stockholm - Stockholmskällan Slottet Tre kronor | Historia | SO-rummet Slottsbranden 1697 - Stockholmskällan Den stora slottsbranden 1697 – Stockholms Historia av Lars Fimmerstad Ur historien: Kungliga slottet När KB stod i lågor – Kungliga biblioteket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Jan 202436min

180. Den stora svältkatastrofen (1695-1697)

180. Den stora svältkatastrofen (1695-1697)

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivareUnder slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695.Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland.Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl.Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård.I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten.Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493).Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning Hungersnöden 1695–1697 i Helsingfors | Historia Helsinki 157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius Klimatet, döden och makten – 1690-talets klimatkris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Jan 202412min

Populärt inom Utbildning

rss-bara-en-till-om-missbruk-medberoende-2
historiepodden-se
det-skaver
sektledare
nu-blir-det-historia
alska-oss
allt-du-velat-veta
harrisons-dramatiska-historia
johannes-hansen-podcast
rss-sjalsligt-avkladd
roda-vita-rosen
i-vantan-pa-katastrofen
not-fanny-anymore
rss-max-tant-med-max-villman
rikatillsammans-om-privatekonomi-rikedom-i-livet
sa-in-i-sjalen
dumforklarat
rss-beratta-alltid-det-har
nar-man-talar-om-trollen
psykologsnack