Tolv skjutningar med samma vapen - men polisen samordnade inte utredningarna
I lagens namn9 Juli 2017

Tolv skjutningar med samma vapen - men polisen samordnade inte utredningarna

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed.

Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen.
– Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson.
– När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen.

Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv.
– Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden.

Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar.
Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen.
Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen.
Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut.

Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren.
– Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson.

De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid.
När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats.
– I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg.

Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb.
– Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg.

När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen.
– Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han.

Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon “rolig läsning” att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn.
– För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig.

Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre.
Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft

Avsnitt(119)

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Kriminella avhoppare placeras med sina fiender

Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. I lagens namn har hittat två fall där avhoppare placerats på samma boende som sina fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är stora skillnader på insatserna för kriminella avhoppare beroende på vilken kommun du bor i. Samtidigt skulle stora samhällsekonomiska vinster göras om fler hoppade av från det kriminella livet. - Jag tog en risk i mitt liv med att hoppa av. Jag hade ju ett dödshot på mig. Efter det blev det förvärrat. Jag tänkte ett samtal bort så är de här, säger Markus vars skyddade identitet blev röjd efter kommunens placering. Reporter: Erik Petersson.

22 Juli 201829min

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Långa köer hos NFC sinkar utredningar

Tusentals rättsfall kallnar i kön till polisens laboratorium NFC, Nationellt forensiskt centrum. I väntan på svar riskerar häktade att släppas fria och begå nya brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet ärenden som NFC får in har mer än fördubblats på några få år.  Marua Ajouz försvann våren 2003 och hennes huvud hittades hösten samma år. Först våren 2017 hittades resten av kroppen och spåren väntar fortfarande på att undersökas av NFC. - Man får nytändning och hoppas att fallet kanske går att klara av. Men sen tog det slut, säger Abdel Ajouz, bror till mördade Marua. Reporter: Joakim Palmkvist.

15 Juli 201829min

Hot mot domstolar ökar

Hot mot domstolar ökar

Hoten mot domare, och även andra inom rättsväsendet, ökar. Särskilt verkar det gälla vid omdiskuterade sexualbrottsmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven Jönson, domare vid Svea hovrätt fick för några år sedan gå runt med personlarm på grund av hot, och Erica Hemtke, domare vid Södertörns tingsrätt, läste på nätet om hur hon skulle gruppvåldtas och skjutas i samband med Fittjamålet. - Om det blir alltför mycket hot och hat mot domare så kan det leda nånstans leda till en omedveten påverkan i hur man dömer, säger Fredrik Wersäll, tidigare president för Svea hovrätt. Reporter: Evalisa Wallin.

8 Juli 201829min

Handel med illegala reptiler ökar

Handel med illegala reptiler ökar

Den illegala handeln med hotade djur och växter utgör världens fjärde största svarta handelsekonomi. Vi har fördjupat oss i en ljusskygg värld av krokodiler, spottkobror och ödlor värda fantasibelopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gjorts en del uppskattningar på hur mycket den här handeln omsätter: Enligt en rapport som organisationen ”Global inititive against transnational organized crime” gjort tillsammans med Världsnaturfonden omsätter den illegala handeln med hotade djur och växter enligt olika uppskattningar så skilda belopp som mellan 62 och 200 miljarder kronor varje år. Reporter: Erik Petersson.

1 Juli 201829min

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

Säsongsavslutning: Bakom scenen i den stora jakthärvan

I dagens program får du följa med upp till de ljusa sommarnätterna i Norrbottens inland där åklagaren menar sig ha nystat upp den största jakthärvan i Sveriges historia. Och höra en av de åtalade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om illegal jakt på statens stora rovdjur: björn, lodjur och järv. Men vad säger de åtalade – idag får du höra en av dom för första gången. Vad handlar det här om egentligen och finns det mer än ett perspektiv gömt i de daggbeslöjade djupa skogarna i Norrbottens inland? Programledare Martin Wicklin reste dit för att titta närmare på det.

20 Aug 201729min

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler hävdar nödvärn

Allt fler misstänkta våldsbrottslingar hävdar nödvärn. Det visar en undersökning I lagens namn gjort. Nödvärnsinvändningar tycks mer än fördubblats på sex år. Åklagare, forskare och domare instämmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ingen forskning om ifall nödvärnsinvändningar har ökat, men det är en uppfattning många jurister länge haft. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping: – Det är min uppfattning att det gör det. Vad det sedan beror på är lite svårare att avgöra.– Det har ökat i synnerhet i det vi brukar benämna som krogslagsmål, säger lagmannen Conny Jörneklinth. Och deras uppfattning får stöd i statistik som I lagens namn har tagit fram. Vi har undersökt domar om grov misshandel i hovrätten och kommit fram till att användningen av begreppet nödvärn har närmare dubblerats under en sexårsperiod. 2010 får vi 36 träffar på begreppen i juridikdatabasen Acta publica, 2016 är samma siffra 78. Detta ger åtminstone en indikation på att intrycket stämmer. Domstolar dömer också ofta olika när det handlar om nödvärnsfall. Peter Wahl blev knivstucken av en granne, kniven träffade några centimeter från hjärtat. Grannen gick helt fri genom att hänvisa till självförsvar. – Min advokat ringde mig och sa att det inte var sant, helvete fick han bara en månad, tänkte jag. Nej, han blev helt frikänd, fick jag höra. ”Nicklas” blev förra året misshandlad av en man med en hammare. Han slog tillbaka med en mopedhjälm. Nicklas friades i tingsrätten, men dömdes till fem års fängelse i hovrätten. – Åklagaren överklagade och det drogs vidare till hovrätten, de hade exakt samma bevisning men så gör de 180 grader och mitt liv slås i spillror. Dennis Martinsson är doktor i straffrätt och expert på nödvärn. Han menar att det är svårt när misstänkta hävdar nödvärn.– Ja åklagaren måste bevisa att det inte finns skäl till nödvärn. Det kan vara svårt, säger han.

13 Aug 201729min

Vart tionde mord har hedersförtecken

Vart tionde mord har hedersförtecken

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. – Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. – Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar.– Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring.– Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

6 Aug 201729min

Man får nöja sig med en ordningsvakt

Man får nöja sig med en ordningsvakt

35 kommuner och landsting uppger att deras kostnader för ordningsvakter och väktare ökat på grund av att polisen inte längre räcker till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det visar en undersökning I lagens namn genomfört. I exempelvis Hudiksvall har man numera ordningsvakter på akuten för att polisen inte kommer tillräckligt snabbt. Ska det vara så, frågar vi polis och politiker.

30 Juli 201729min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
flashback-forever
fordomspodden
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
rss-sanning-konsekvens
svd-dokumentara-berattelser-2
olyckan-inifran
rss-krimstad
dagens-eko
motiv
rss-frandfors-horna
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
blenda-2
svd-nyhetsartiklar
kungligt
svd-ledarredaktionen