Göran satt 850 dagar i häkte - nu växer kritiken mot Sveriges rekordlånga häktningstider

De nya knarklangarna sitter hemma vid datorn. Vi berättar historien om hur polisen nystar upp allt fler av nätets dolda knarkhandlare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är det hemligaste allra mörkaste hörnet av det dolda nätet. Hit vänder du dig om du vill få tag på knark, vapen, falska kontokort eller barnporr. Ja till och med mord ska kunna beställas, hemligt i skydd av avancerad kryptering.Det som skapar skyddet kallas tor-nätverket som först togs fram av amerikansk militär - och senare utvecklats med stöd av svenska biståndsorganet SIDA. Den här veckan berättar Joakim Palmkvist om tekniken som skulle skydda militära hemligheter och politiska dissidenter. Men som också har blivit pedofilernas och knarkhandlarnas nya brottsverktyg.

26 Juli 201529min

Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk dig att du varje dag blir slagen, pressad på pengar och förnedrad. Att den som plågar dig gång på gång kommer tillbaka och vill ha mer. Hotar att döda dig om du berättar för polisen. Att du tvingas stjäla från andra för att betala tillbaka påhittade skulder. Tänk dig att du övervinner din rädsla och anmäler. Att din plågoande döms för brotten mot dig. Föreställ dig sen att du omedelbart efter domen tvingas möta den du vittnat mot. I skolan, på torget, i affären. För socialtjänsten tycker att det är bäst för gärningsmannen att bo kvar i sin familj. Och polisen rekommenderar dig att flytta. Det här låter förstås otänkbart, och det är det också. Om det inte hade varit för en omständighet – att den som ger sig på dig är under 18 år. I lagens namn handlar den här veckan om vad samhället gör med omyndiga förövare och deras offer.Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby berättar om lagen som ger Socialtjänsten rätt att flytta på unga brottslingar. Men som alltmer har blivit en möjlighet för den skyldige att bo kvar. Det kallas för LVU i hemmet och vår granskning visar att det har blivit allt vanligare i Sverige.

19 Juli 201529min

Trots att patienten rapporterade om fantasier att mörda, bröt läkaren lagens krav och anmälde honom inte till polisen så han kunde stoppas från att få vapenlicens. Klippet nedanför artikeln är rätt version av programmet Av misstag sändes fel version av programmet i etern söndagen den 12/7. Rätt version sänds på repristiden klockan 10:03 måndagen den 13, här på webben och som podd i Sveriges Radio-appen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 14 maj 2002 söker en 30-årig sportskytt hjälp för sina mordfantasier. Han berättar för läkaren att han funderar på hur det egentligen känns att döda.Men läkaren rapporterar inte saken till polisen. Sju månader efter läkarbesöket har 30-åringen köpt en pistol. Som han sen mördar och skadeskjuter flera med. Mer än en halv miljon svenskar har tillgång till ett lagligt vapen. Hur många vapen som finns i händerna på psykiskt instabila personer - är svårt att säga. För läkarna som ska rapportera såna som 30-åringen bryter mot lagen. Den här veckan berättar vår reporter Joakim Palmkvist om hur samhället sköter kontrollen av de som bär vapen. Och han börjar med att besöka 30-åringen där han sitter i en cell på en av Sveriges mest hårdbevakade anstalter. Hans namn är Peter Mangs. OBS: Av misstag gick det ut fel version av programmet i etern på vår ordinarie sändningstid söndag klockan 12.

12 Juli 201529min

I lagens namns reporter köper automatvapen, rakt över disk utan licens i ett EU-land. Den här veckan handlar det om den nya sätt för kriminella att skaffa vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det strömmar in vapen i Sverige. Tull och polis gör allt fler tillslag - samtidigt ökar antalet skottskadade varje år. Ett tydligt tecken på att vapenlagren fylls på hos landets kriminella. Förra veckan berättade vi om gängens skjutningar i Göteborg som aldrig tycks ta slut och skördar allt fler offer. Den här veckan handlar det om vapnen som används i de här konflikterna. Vår reporter Joakim Palmkvist berättar om ett nytt fenomen: vapen som säljs som filmrekvisita, men som enkelt borras upp och används på gatorna. I lagens namn begav sig till en butik där brottslingar från hela Europa köper automatvapen helt lagligt. Rakt över disk, inte mycket mer komplicerat än att köpa en folköl i kvartersbutiken i Sverige.

5 Juli 201529min

I lagens namns Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till gängkonflikterna i Göteborg - och undrar vad polisen fått ut av sina enorma satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Petar blev bara 20 år. Han sköts ihjäl med hämtmat i händerna på väg ut från en krog i Göteborg den 18 mars i år. En av drygt 20 människor som de senaste åren dödats i gängens uppgörelser. Över 70 personer har skottskadats. Och det bara i Göteborg. Petar var inte inblandad i något brottsligt. Han bar inga gängsymboler, hade inte valt en kriminell livsstil. Han var som det brukar heta - på fel plats vid fel tillfälle. Precis som Fuzzy Osman Kadiga - som tittade på fotboll när en kula slog in genom hans fönster i Malmö i juni. Eller den fyraåriga flicka som satt i bilen som sprängdes i Torslanda i Göteborg för två veckor sen. Det är en jakt som pågår året runt i svenska städer. En jakt på människor där skyttarna knappast bryr sig om skottvinklar eller rikoschetter. Där handgranater kastas mot bostadshus och kulor viner utanför köpcenter, på parkeringsplatser och cykelvägar.Polisen satsar allt och prioriterar ner allting annat - men kan ändå inte få stopp på våldet. Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby har sökt ursprunget till de här konflikterna. Hon berättar om hämndspiraler som lika gärna kan handla om knarkpengar som att någon blivit ihop med fel flickvän.

28 Juni 201529min

En polis som jobbar nära medborgarna för att öka tryggheten och helst griper in innan brotten har begåtts. Har du hört det förut? Ja, så det lät i början av 90-talet. Men de utlovade närpoliserna satt kvar i polishusen, eller fick köra utryckningsbil som vanligt. Nu är det dags igen. Från och med den 1 januari ska politikernas vision om ett mer vardagsnära polisarbete förverkligas. Men frågan är om 90-talets lösningar kommer att fungera i 2010-talets allt tuffare klimat? I detta avsnitt av I lagens namn berättar vi historien om ingripandet mot det maffialiknande Södertäljenätverket och diskuterar om ett tidigt ingripande hade kunnat hejda utvecklingen innan det krävdes en polisinsats för hundratals miljoner. Från och med torsdags 1 januari 2015 finns det inte längre 21 polismyndigheter utan en enda stor, nationell, myndighet. Och tvärtemot vad man kanske kan tro ska den nationella polisen inte bli mer centraliserad, utan löftet är att du och alla andra i framtiden ska se fler poliser i samhället. Både inrikesminister Anders Ygeman och hans företrädare, moderaten Beatrice Ask är övertygade om att detta är vägen framåt. Men hur lätt är det att lyckas genomföra det denna gång? Häng med I lagens namn till Södertälje - där hundratals miljoner satsats för att bryta ner ett kriminellt nätverk efter att det växt sig starkt - och till Växjö, där närpolis just nu försöker hitta lösningar. Programledare är som vanligt Lasse Wierup. Och till sommaren kommer I lagens namn tillbaka med nya program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Jan 201529min

Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant. Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån. Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng. Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien I lagens namn med Lasse Wierup.BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället. - Om man då tittar på personer som är utsatta för misshandel, så ser man ju då att när båda föräldrarna är utrikesfödda så ligger utsattheten på 3,6 procent, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet. Men när minst en förälder är inrikes född så är risken bara 2,3 procent, så det är ju en väsentlig förhöjning. Procentuellt sett är alltså risken att bli misshandlad 50 procent högre för dem med utlandsfödda föräldrar. Den här skillnaden har uppstått på bara några år. 2009 uppgav lika många 2,2 procent av både andra generationens invandrare och den helsvenska gruppen att de hade drabbats av misshandel under det aktuella året. Dessförinnan var förhållandet det omvända. Fram till 2009 uppgav en högre andel av dem med minst en svenskfödd förälder att de hade utsatts för misshandel än de med utlandsfödda föräldrar.- Men det gäller ju också andra brott, så det är ganska genomgående att det ser ut på det här sättet, säger Lars Korsell.När det gäller hot är risken för dem som vuxit upp i invandrarfamiljer 40 procent högre, bedrägeri drygt 50 procent högre och för rån hela 150 procent högre risk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statistik om utsatthet för brott för olika grupper Utsatta för brott under 2013: Något brott mot enskild person: Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 12,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 16,9 % Utrikesfödda 13,7 % Bedrägeri Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 3,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 5,1 % Utrikesfödda 4,0 % Hot Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,1 % Utrikesfödda 4,5 % Misshandel Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 2,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 3,6 % Utrikesfödda 2,0 % Personrån Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 0,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,5 % Utrikesfödda 1,1 % Sexualbrott Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 1,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,2 % Utrikesfödda 1,2 % Trakasserier Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,6 % Utrikesfödda 6,5 % Källa: BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2014. Cirka 12 000 personer har tillfrågats om vilka brott de eventuellt har utsatts för under 2013.

28 Dec 201429min

Det är de politiska partierna som avgör vad som ska vara lagligt och olagligt - och hur hårt människor ska bestraffas.Viktiga beslut som påverkar inte bara brottslingarna utan även brottsoffer, anhöriga - och det allmänna rättsmedvetandet.I årets valrörelse har hittills de kriminalpolitiska frågorna lyst med sin frånvaro - trots att det finns flera oroande tendenser i den svenska brottsligheten.Men i denna veckas I lagens namn debatterar justitieminister Beatrice Ask och socialdemokraternas utmanare Morgan Johansson några av de mest aktuella rättsfrågorna. Programledare är Lasse Wierup.I poddversionen får du höra en längre version av samtalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Aug 201445min