Risk att förgiftningar inte upptäcks
I lagens namn11 Aug 2019

Risk att förgiftningar inte upptäcks

Det finns risk för att förgiftningsmord inte upptäcks säger poliser, rättsläkare och jurister. Ett exempel är Norrtäljefallet där en kvinna nyligen dömdes för att ha förgiftat sin sambo med cyanid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriminologen Mikael Rying tycker det skulle vara bra om man rutinmässigt testade fler.

– Om man dör före 60 eller 70 eller 65 säger vi och det egentligen inte finns någon klar dödsorsak. Då kanske det är en bra målgrupp, så att säga, att testa för förgiftning.

Cyanid upptäcks inte i den grundundersökning som görs vid en rättsmedicinsk obduktion och det var först efter påtryckningar från anhöriga till mannen som man gjorde en extra kontroll av sparat blod och kunde fastställa att det rörde sig om förgiftning. Mannens sambo dömdes nyligen av Norrtälje tingsrätt till 16 års fängelse för mord.

– Utan den här familjemedlemmen och försäkringstjänstemannen, om inte dom verkligen tagit sig an den här frågeställningen så hade det här aldrig blivit någonting, säger Sten Burman, domare i Norrtäljefallet.

De senaste åren har det varit ett antal uppmärksammade fall där man misstänkt förgiftning, men där det varit försent för att kunna avgöra om något brott begåtts.

Det krävs speciella tester för att upptäcka giftiga ämnen som exempelvis cyanid eller vissa giftiga växter. Men vid en rättsmedicinsk obduktion som begärs av polis när dödsfallet bedöms som oväntat eller oklart, exempelvis om det är en ung person, testar man bara för spår från ett par hundra ämnen om inga utökade tester begärs.

Rättsläkaren Brita Zilg säger att de ytterligare testerna är en resursfråga.

– Det är en fråga om resurser. Om man jämför med en person som kommer in till akuten så tar man vissa grundprover som blodtryck, blodstatus och man tittar på beroende på symptom så gör man mer riktade analyser men man kan ju inte testa varenda en som har brutit benet eller har en förkylning om den också har varenda obskyr cancer som finns för då skulle man göra av med så mycket pengar, tid och resurs så det finns inte. Det är lite samma sak hos oss, man kan inte testa alla för allt utan man måste göra riktade analyser beroende på vilket fall man har på bordet, säger Zilg.

I Norrtäljefallet var det sparade prover från den rättsmedicinska obduktionen som blev avgörande bevisning.

– Det finns alltid risk att vi missar, det kan man inte komma ifrån, men vi sparar ju det blodet och urinet och alla de kroppsvätskor som vi analyserar sparas ju i över ett år på rättskemi. Så man kan alltid gå tillbaka och plocka upp fall om det skulle komma den informationen i ett senare skede, säger rättsläkare Brita Zilg.

Det hann gå sex månader innan de sparade proverna testades på nytt och domaren Sten Burman önskar att man kunde spara proverna längre.

– Man sparar, enligt vad vi fick uppgift om, bara i ett år. det skulle man i alla fall som amatör på just den här delen kunna hoppas att dom skulle kunna spara det i flera år. Det kan ju vara saker som man vill kontrollera i efterhand av olika skäl, säger Burman.

Jennifer Rochette, I lagens namn i P1
ilagensnamn@sverigesradio.se

Avsnitt(119)

Sekretessen som förhindrar tipsen om människohandel

Sekretessen som förhindrar tipsen om människohandel

Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt. Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess. Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist SköldProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

23 Juli 202332min

Barnen som glöms bort: "Riktat stöd brister för syskon till kriminella"

Barnen som glöms bort: "Riktat stöd brister för syskon till kriminella"

Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta.Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott. Programledare: Martin WicklinReporter: Jennifer AhlbomProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

16 Juli 202329min

Kokainet i Helsingborgs hamn - så blev den måltavla för smugglarna

Kokainet i Helsingborgs hamn - så blev den måltavla för smugglarna

Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl.Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året?Programledare: Martin WicklinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

9 Juli 202336min

Skolattackerna som stoppades: "Skrämmande hur olika det ser ut bland kommunerna"

Skolattackerna som stoppades: "Skrämmande hur olika det ser ut bland kommunerna"

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

2 Juli 202329min

Peter blev slagen av sin fru: "Att inte bli trodd är en extra smäll"

Peter blev slagen av sin fru: "Att inte bli trodd är en extra smäll"

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi.Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för.När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män.* Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

25 Juni 202329min

Tusentals brottsoffer får inte ut sina skadestånd

Tusentals brottsoffer får inte ut sina skadestånd

Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många brottsoffer har svårt att få ut sina skadestånd efter att de utsatts för brott. Flera jurister är kritiska mot hur systemet är utformat där väldigt mycket ansvar läggs på brottsoffren själva.För ett år sen gjordes lagändringar med syfte att stärka brottsoffers möjligheter att få ut sina skadestånd - man såg då en brist i systemet. I den nya lagen höjdes beloppen markant för den som utsatts för kränkningsbrott, men det gjordes knappt några ändringar som skulle göra det lättare för brottsoffren att få ut sina pengar. Istället har det med den nya lagen riskerat bli ännu svårare att få ut skadestånd. Enligt vår uträkning så har nästan 22 000 av de gärningsmän som har blivit föremål för indrivning av skadestånd hos Kronofogden sedan 2020 - i alla fall än så länge - kommit undan utan att betala. Man kan lätt tro att skadestånden betalas ut automatiskt efter avslutad rättegång, men det gör de inte. Istället är det upp till den som har varit utsatt för brott att själv driva in sitt skadestånd av gärningsmannen som begått brottet. Även om man kan få hjälp av Kronofogden kan det här bli en obehaglig process för den som blivit utsatt, särskilt när det handlar om just kränkningsbrott som misshandel, våldtäkt eller våld i nära relation där det kan finnas en hotbild. Att det fungerar så här har fått jurister och flera myndigheter att reagera. De vill se en ändring av hela systemet.

18 Juni 202329min

Klara fick vänta över fyra år på dom: "Jag vill inte gömma mig"

Klara fick vänta över fyra år på dom: "Jag vill inte gömma mig"

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort. Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas.I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv.Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning.Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre.I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse. Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Alexandra Sannemalm.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Linus Lindahl.

4 Sep 202229min

Tolkarna inom rättsväsendet och bristen på granskning

Tolkarna inom rättsväsendet och bristen på granskning

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren. I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd.Programledare: Martin Wicklin.Reporter: Lova Nyqvist Sköld.Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.Producent: Lars Truedson.

28 Aug 202229min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
rss-krimstad
flashback-forever
fordomspodden
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
aftonbladet-daily
olyckan-inifran
svd-dokumentara-berattelser-2
dagens-eko
rss-frandfors-horna
motiv
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
blenda-2
svd-nyhetsartiklar
spar
the-power-meeting-podcast