Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats Hôla, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade gårdsägaren Filip Svensson i Skeby i Västergötland. - Alla känner gården som 'Hôla' , då kan det väl få stå så på skylten, säger han. Men det blev ett klar nej på hans begäran. -Svenska gårdsnamn måste följa grunderna i svensk stavning, enligt Svenska Akademiens ordlista. Det säger namnvårdskonsulent Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.:- 'en person' kan bli 'en allmänhet' i polisfackspråket- 'pers' - person och personal- gemen- ett tjej i text från 1900-talets början- junta som i syjunta och militärjunta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Feb 201124min

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar hemmagjord grammatik och uttryck stadda i förändring. Alla veckans lyssnarfrågor:- himla - en lyssnares favorit bland förstärkande förled- kommatecken före och och men i meningar - hur ska det vara?Mera om kommatering - skriv sökord "komma":- tveksamhet inför även fast, som i meningen det regnar även fast solen skiner - sens dess i stället för sen/sedan dess- massa snö i stället för en massa snö- ett mil- en gilla, två gillor- skidning i stället för åka skidor Lyssnares bidrag: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Feb 201124min

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna. Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värld. Veckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kanman höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Feb 201124min

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor:- Ågren , först belägg från sena 20-talet, i studenttidningen Lundagård- olika ord för dåligt fotbollslag: brögäng i Stockholm, Mälardalen och lite norrut, bonkegäng i Göteborg och Västergötland (bonkargäng i Värmland), ängagäng i södra Sverige- en räl är ett ord som fortfarande används, påminner många jänrvägare- en personal, numera är accepterat av ordlistor, om än ej av alla språkbrukare. Men hur är det med en allmänhet, i betydelsen en enda person?- går man i strumplästen eller strumpsockorna?- när började man cykla i stället för att hjula?-vad betyden grann som i noggrann, grannlaga, grannlåt- varför säger man svinkallt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Feb 201124min

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta gådde och fådde? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga regnet regnar som man gör på flera andra språk? Språkfrågorna från programmets lyssnare tar sig på smala stigar in i den svenska grammatiken. Den moderna forskningen om kvinnors och mäns språk började på 70-talet, säger Deborah Cameron, professor i engelska vid Oxford University i England. Karin Milles, lektor vid Södertörns högskola, berättar vad den svenska forskningen främst intresserat sig för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Jan 201124min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Jan 201124min

En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mera inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mera direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna? - Nej, det vetenskapliga underlaget för uttalanden av detta slag är ofta obefintligt. Det säger Deborah Cameron, som är professor i språk och kommunikation vid University of Oxford, England. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- vem bestämmer om alfabetets bokstäver?- uttalet av v och w- hårda och mjuka vokaler- en fanders fäl - vad är fäl?- konstigt uttal av USA - uvesa- hur förändras uttalet när talaren är berusad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Jan 201124min

I vårt språk finns det livskraftiga fornminnen, som i många delar av landet hörs i vardagligt tal. I veckans program spårar professor Lars-Gunnar Andersson några av dem tillbaka genom språkhistorien. Veckans frågor:- vad betyder na och en, som i jag såg´na och jag såg´en?- sjuker och rädder - varifrån kommer de formerna?- flera frågor om ordföljd och den nordgermanska specialiteten att ändra ordföljd i huvudsats: Bussen kommer snart men: Snart kommer bussen.- hon har inte en bil - låter osvenskt, är det engelskt inflytande?- 'både - men också'- om tolerans - och bristande tolerans - för nya inslag i vardagsspråket; om stilnivåer i tal och skrift Språkrådets Observera den nya tiden för Språket söndagsrepris: klockan 7 på morgonen, efter nyheterna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Jan 201124min