Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?
En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan man salta pastan, peppra potatisen och bröa formen, men inte citrona fisken? Varifrån kommer orden gage och gig, som båda används i samband med artisters spelningar? Varför ändrar svenskar ofta uttalet på sitt namn när de presenterar sig för någon utomlands? Dessutom om betoningar i radiosammanhang. Lyssnaren Sven tycker att det har blivit vanligare att det hörs att reportrar läser ur sina manus, snarare än pratar fram innehållet, men stämmer det? Och vad är egentligen en bra betoning? Det svarar Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges Radio och SVT, på. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
11 Sep 201724min
Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!
Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är funktionsvariation för ord och varför används det? Hur uppkom fenomenet att använda ordet mulligt som adjektiv för något positivt eller härligt? Vad är det för skillnad på orden hy och hud? Varifrån kommer uttrycket jag tror jag får spader? Och har det något med kort att göra? Dessutom om uttryck som ni lyssnare använder när ni blir rädda eller förvånande. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
4 Sep 201724min
”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång
Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det veckovill eller veckovild, och varför? Vad har orden bestick och bestickning för samband? Hur snabbt utvecklas svenskan? Varifrån kommer uttrycket gudars skymning? Är det språkligt korrekt att använda ordet lär som ersättning för måste eller bör, eller är det dialektalt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
28 Aug 201724min
Om sig och kring sig - ett uttryck med många betydelser
Språket är tillbaka med nya avsnitt, och en lyssnare har uppmärksammat att uttrycket om sig och kring sig kan betyda olika saker för olika personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket sätta griller i huvudet på någon, och har det något med syrsor att göra? Vad betyder egentligen uttrycket om sig och kring sig? Varför säger man väcka misstroende? Ligger misstroendet och sover? Varför finns det ingen supinumform för stinka? Ordet byrå kan ha två betydelser på svenska - en möbel och ett kontor. Varför är det så och har betydelserna någon koppling? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
21 Aug 201724min
Får glada och ledsna gubbar utropstecken att se otrevliga ut?
En lyssnare upplever att användandet av smileys gjort att utropstecken verkar otrevliga, men Ylva Byrman tror snarare att det har med avsaknaden av smileys att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för refräng folk tänker på när de ska lämna en plats, och hur länge har man tänkt på dessa refränger? Har användandet av smileys gett skiljetecken en ny innebörd? Är asocial en synonym till kriminell? Se till horisonten. Sett ur min horisont. Kan man se både till och från horisonten? Kan man säga att något tillkommer när något ingår? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Nu har Språket sommaruppehåll och är tillbaka igen med nya avsnitt den 21 augusti. I sommar sänds repriser av Språket i P1.
19 Juni 201724min
Vad har målade konstverk med målvakter att göra?
Inom sportjournalistik används ofta ordet målvaktstavla, när målvakten gör en tabbe. Något som en Språketlyssnare reagerat på: Vad är det för tavla målvakten har målat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vart tog ordet vart, i betydelsen blev, vägen? Varför heter det målvaktstavla? Har det något med konst att göra? Vad betyder normal, exempelvis i uttrycket misshandel av normalgraden? Varifrån härstammar ordet rackartyg, och hur kommer tyg in i bilden? Vad betyder ordet kalmera, och hur ska man böja det? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.
12 Juni 201724min
Vent, jeg skal bare hente Noora sin sykkel
TV-serien SKAM har gjort att Språket fått in många frågor kring det norska språket. En av dem handlar om norskans garpegenetiv, men det visar sig att det finns svenska dialekter med liknande former. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket så småningom? Har norskans garpegenetiv, att exempelvis säga Anna sin cykel istället för Annas cykel, funnits i någon liknande form i svenskan? I en bok från -43, som utspelar sig i militär miljö, har en lyssnare vid flertalet tillfällen stött på ordet lusen - alltid i bestämd form. Vad är det för lus? När uppkom lundensiskan, och hur gick det till? Varifrån härstammar det göteborgska ordet mocklis, som betyder ungefär någon som har tur? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
5 Juni 201724min
Bränna sig på en nässla = nällad = pigg och förväntansfull?
Nällad betyder egentligen att bränna sig på en nässla. Men också att bli pigg och förväntansfull. Emmy blir förbryllad över denna liknelse, men Henrik tar fler likartade exempel som ordet kåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Två lyssnare har frågor om sången ”Vintern rasat” eller ”Längtan till landet” som den också heter:Vintern rasat ut bland våra fjällar, borde det inte vara fjäll? Och vad menas med drivans blommor? Sko, skona, skoning. Har dessa ord en gemensam historia? Används prefixet tvär-, som i att utföra något väldigt raskt, någon annanstans än i Norrland? Varifrån härstammar ordet nällad, som i Skåne betyder peppad eller förväntansfull? Hur går det till när man bestämmer att en preposition som betecknar en riktning ska styra genitiv, som i uttrycket till sjöss? Finskans kasussystem, med illativ, essiv och allativ, skiljer sig ganska mycket från det svenska. Men har det funnits ett liknande system i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.
29 Maj 201724min
