Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(935)

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

Öppna upp och stänga ner. Onödiga partikelverb eller väsentliga för språkförståelse?

En lyssnare undrar varför vissa säger öppna upp och stänga ner när det borde räcka med öppna och stänga, men förklaringen gör henne mindre irriterad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har uttryck som öppna upp och stänga ner någon speciell betydelse och har uttrycken blivit vanligare? Varför har preteritum ersatt imperfekt? Är det någon skillnad på predikatsfyllnad och predikativ? Australisk, australiensk, australiensisk. Vad är korrekt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Maj 201724min

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Medverkande Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Emmy Rasper, programledare. Språkfrågor Varifrån kommer orden soffpotatis och hurtbulle? Ordet förr kan användas på olika sätt, till exempel "Det var bättre förr" och "Ju förr desto bättre". Hur hänger de olika förr ihop? Ordet synd kan användas i ett religiöst perspektiv och är då ett dramatiskt och starkt ord. Men i uttrycket "Det var ju synd" betyder ordet otur och är mindre dramatiskt. Är det samma ord vi talar om? Fikonspråk, rövarspråket och andra hemliga språk, varför finns de och hur har de uppkommit? Går det att uttrycka känslor på enkla språk som Esperanto? Varför säger folk eftersom att istället för eftersom? Varifrån kommer uttrycket gôr, som i gôrbra, ifrån? Varifrån kommer uttrycket kors i taket?

18 Maj 201743min

Vart har ordet kickers tagit vägen?

Vart har ordet kickers tagit vägen?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det sant att många ord som börjar på sl-, inom både svenskan och engelskan, är nedsättande? När uppkom ordet kickers, finns det kvar och vad är det egentligen? Vad menas med civilsamhälle? Tidigare var civil motsats till militär men vad betyder det idag? I dagarna har också en ny upplaga av Svenska skrivregler kommit ut, Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar svenska texter - en slags handledning för alla som skriver svenska i olika sammanhang. Den förra versionen kom ut 2008 och nu har det alltså kommit en uppdatering. Men varför då? Vår reporter Erika Libeck Lindahl har pratat med Ola Karlsson, Språkvårdare vid institutet för språk och folkminnen och huvudredaktör för den nya utgåvan.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

15 Maj 201724min

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har det engelska uttrycket don’t be so heedless något att göra med det sydsvenska uttrycket var inte så hialös? Var det Ingemar Bergman som myntade uttrycket vargtimmen? Vad har egentligen ordet kupera för ursprung, och har det något att göra med att exempelvis slå av en TV? Vad betyder ordet vard? Ökar eller minskar användningen av tungrots-r, och när dök det upp i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Missa inte Språket på Vetenskapsfestivalen i Göteborg fredag den 12 maj klockan 18:00-19:00, där programledare Emmy Rasper svarar på publikens språkfrågor tillsammans med språkvetarna Henrik Rosenkvist och Ylva Byrman. Läs mer här: http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/event/20557

8 Maj 201724min

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har ordet raritet för ursprung? Varifrån kommer ordet någon och vad betyder det egentligen? En lyssnare har hört meningen "För regeringen är prognosen mumma" i en ekotsändning. Vad betyder ordet mumma? Varifrån härstammar det småländska ordet vonne och är det bara småländskt? Varför liknar det gotländska r-ljudet det amerikanska, och varför uttalar gotlänningar alla bokstäver i exempelvis ordet stjärna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201724min

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

24 Apr 201724min

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du vet hur tyska låter och kan antagligen skilja det från språket franska. Men vad är det för faktorer som gör att vi människor kan särskilja olika språk från varandra? – Det vi använder för att kategorisera ett ljud till ett språk är många olika saker, men till stor del handlar det om typiska uttal, melodi och ord, säger Hedvig Skirgård, doktorand i lingvistik vid The Australian National University i ett inslag av reporter Elias Arvidsson. Du hittar hela undersökningen här. Veckans språkfrågor Vad innebär egentligen ordet respekt, och är det något man ska göra sig förtjänt av eller är det ett utgångsläge som sedan kan förändras till det bättre eller det sämre? Hur gör man när man kryper till korset? Vem kryper, och I vilket syfte? Vad betyder ordet beckna, och har det något med becknaväskor att göra, som används för snabb narkotikaförsäljning på stan? Polisen kommer att öka bevakningen. Polisen kommer öka bevakningen. Varför har användandet av ordet att minskat, och finns det några rekommendationer om hur det bör användas? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

17 Apr 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs? Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv? Varifrån kommer orden utantill och innantill? Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord. Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras? Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om. Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Apr 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
paranormalt-med-caroline-giertz
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
halsorevolutionen
rss-spraket
bildningspodden
rss-vetenskapsradion
sexet
dumforklarat
vetenskapsradion
4health-med-anna-sparre
hacka-livet